Bengt Ohlsson har, vid sidan av sitt journalistiska arbete, utvecklat ett säreget författarskap. Hans nya roman, Kolka, har namn efter en lettisk ort och det är också avgörande för berättelsen. En flicka i gränslandet mellan barndom och tonår kommer från Lettland med sin pappa till London. Pappans partner är en mycket välbärgad kvinna som har ett stort hus där de alla ska leva tillsammans. Den berättande flickans röst känns mycket övertygande, när den pendlar mellan naivitet och lillgammal klokhet. Centralt i berättelsen står ett slags spel på nätet mellan den unga flickan och en okänd man som kallas Ensamvargen, mellan dem utvecklas en farlig men kittlande relation. Så småningom utnyttjar hon denna kontakt i ett slags hat mot fostermamman, och det hela blir till en gastkramande berättelse om identitet, tillhörighet, utanförskap och kärlek. Jag skulle vilja säga att det är storartad men lågmäld svensk prosa när den är som mest angelägen.Bild: A.N.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar