 |
| Oktoberlöv. Foto: Astrid Nydah |
I Guntram Vesper fick vi en av de stora författarna från dåvarande Västtyskland. Han är född 1941 och debuterade med den märkvärdiga romanen Norr om kärleken söder om hatet 1979. Redan 1982 kom den på svenska i Eva Liljegrens översättning. Han lever idag i Göttingen.
Som så ofta är det typiska har svenska förlag, så vitt jag vet, inte brytt sig om hans författarskap på 40 år. Hur kan det komma sig? Jag antar att det i grund och botten handlar om den engelskspråkiga litteraturens totala herravälde. Debutboken finns däremot att hitta antikvariskt.
Varför skulle man bry sig? Varför skulle man alls läsa hans debutbok? Låt mig säga så här: den riktiga litteraturen, den som inte säljs som pallvara eller syns i vartenda storköp, brukar finnas kvar i läsarens minne. För egen del är sådana böcker också återkommande läsning. Om det går en handfull år mellan läsningarna tar man sig in i sådan böcker med frisk och nyfiken blick.
Om Vesper skriver Per Landin (DN 9 mars 1986):
Det är svårt att i några få ord beskriva hans författarskap, men känslan av ångest och utsatthet är gemensam och löper som en röd tråd genom allt han skriver. Ett förhärskande inslag är också den mycket personliga upplevelsen av historien, där han själv deltar och identifierar sig med människor och platser i det nära förflutna.
Det är alltså dags för omläsning av Norr om kärleken söder om hatet.
