En falsk jude och en bomb i turbanen

Kurt Westergaards bomb i turbanen är numera inlemmad i hela vår syn på islamismen och terrorismen. Få hävdar att den ironiserar över något icke-existerande.

Jag läser hos Danmarks Radio:

Nu vill en medlem av Århus kommunala politikerförsamling att en väg ska uppkallas efter honom. Inte vilken väg som helst:

Nu foreslår Danmarksdemokraternes medlem af Aarhus Byråd, Jakob Søgaard Clausen, at tegneren får en vej opkaldt efter sig. Og det forslag støttes af et flertal i Aarhus byråd.

Vägen de talar om ligger i Viby där Jyllands-Postens hus tidigare låg. Det är bara det att det ska byggas bostäder där nu. Vad kommer de boende att tycka om det? Alla danskar är inte överens om islamismen. Men opinionen för bomben i turbanen är definitivt starkare i Danmark.

- Kurt Westergaard er ansigtet på ytringsfrihed, og ved at opkalde en vej efter ham, så hylder vi ham, og det han stod for, og det viser, at vi værner om ytringsfriheden stadigvæk, siger Jakob Søgaard Clausen.

 

*

Journalisten Arvid Juraks är bosatt i Berlin och skriver bland annat för HD. Han rapporterar nu om"en falsk jude" som blivit avslöjad. Vad är det för något? Den första fråga jag ställer mig är denna:

Hur kan det komma sig att kristna (eller ateistiska) människor i Tyskland eller Sverige vill vara  "judar"? Skulle det vara ett bekvämt sätt att hantera en nationell skuld? Är förresten denna man skyldig till Förintelsen?  Knappast, han var inte född då.

Den andra frågan jag ställer mig är denna:

Varför har européer ett sådant behov av att vara ställföreträdande "judar"? Hela efterkrigstiden har präglats av en kultur där intellektuella - också i den absoluta eliten - träder fram för att bära lidandet, som om de skulle bli mer trovärdiga. Det är ganska motbjudande. Men fallet Fabian Wolff är ändå intressant, därför att han symboliserar ett beteende som tycks pågå än i dag.

Läs (Den som läser hela artikeln inser snart vidden av bedrägeriet):

De flesta tycks nu vara överens om att Fabian Wolff är en bedragare och lögnare, som en av hans tidigare uppdragsgivare, den judiska tidningen Jüdische Allgemeine, snart slog fast.

Hur det verkligen är med den saken vet nog bara Wolff själv. Men fallet är som sagt långtifrån det första. De senaste åren har den judiska identiteten hos en handfull intellektuella ifrågasatts. Och utanför offentlighetens strålkastarljus är kostymjudarna, som de kallas ibland, av allt att döma ännu fler. 

Wilkomirski-syndromet, heter det inom psykologkretsar efter schweizaren Benjamin Wilkomirski som i en hyllad bok 1995 fabricerade sin bakgrund som Förintelseöverlevare.