Hur börjar man en ny dag när den förra fortfarande klibbar fast mot huden? Jag anar det inte. Därför får denna onsdag vara lika mycket tisdag (och torsdag). Det är den första dagen på ett experiment. Det är den första dagen som påminner om den sista. Jag står framför spegeln och smörjer mina lemmars psoriasis. Det är en behandling som är allt annat än lustfylld, därför att steroiderna i salvan också gör annat med mig.Den tisdag som tycks finnas kvar var den sista dagen för något välbekant. En period av Dão och getost. Inget som befrämjar hälsa. Så de goda druvorna från Portugal måste ersättas med kalkrikt kranvatten från kommunen. Kanske kan man smyga med en getost under bordet?
Foto: A. Nydahl
