Omöjligheterna inför den annalkande katastrofen

Foto: Astrid Nydahl

Vem väljer min framtid? Drabbad av illusioner svarar jag förstås att det är jag själv. Men befriad från illusioner försöker jag varken lura mig själv eller andra. Min framtid väljs förstås av maktens män och kvinnor. Över deras beslut har jag inte minsta inflytande. 

Demokratiritualerna  är blott fäktande med armarna och pedagogiska övningar (som ofta får mig att återkoppla till demokratur-begreppet, eftersom de endast är formaliteter utan minsta anknytning till den politiska och ideologiproducerande överbyggnad som uttrycks i samtliga media-typer). Inte en enda papperslapp i en enda vallokal kommer att överensstämma med de framtidsdrömmar jag eventuellt odlar. Inte en enda. Men är då inte den parlamentariska demokratin bättre än andra styrelseskick? Vi är övertygade om det, endast för att vi idag inte känner "något bättre". Brukar det heta. 

Historien har plöjt fram över planeten utan att man i några som helst skeden hade kunskap om det som kunde vara bättre. Andra faktorer bestämde förändringarna, vilka de skulle bli och när de skulle inträda.

Jag diskuterar med en vän och vi är överens om att när det denna gång går åt skogen så är det i mycket hög grad av samma skäl som förra gången. Det andra "världskriget" var intimt förknippat med samtliga de faktorer som kunde beskrivas som "går åt skogen"; de sociala sammanbrotten, den omfattande vågen av judehat som ledde till de hitleristiska massmorden och de industriellt konstruerade anstalter där förintelsen genomfördes, statskupper som kallades "revolutioner" och drev fram sina arbetsläger, fängelsearkipelager, massmord och fördrivningar, striderna om marknaderna och råvarorna i kolonierna. Man kunde förstås ha gjort långa listor över enskildheterna i den katastrofen (liksom man kunde göra det i den annalkande).

Vad är det vi skådar varje vaken dag? På vilket sätt skulle det skilja sig från inledningen till den förra stora katastrofen? Nej, jag väljer inte min framtid. Det finns bara två sätt att ens förhålla sig till den: antingen flyr man sam- och framtid rent fysiskt eller så gömmer man sig i en inre exil. Det har ingenting med påverkan eller inflytande att göra.