måndag 6 maj 2013

Att vara en euro eller inte

I det här fiket - Fernando Pessoas för övrigt,
har jag aldrig betalat med euro. Lavering: TN
"Lägg ned euron och rädda Europas ekonomi. Det uppmanar en av eurons skapare, vänsterpartisten Oskar Lafontaine, EU. Oskar Lafontaine, som 1998–1999 var tysk finansminister och en av dem som var med om att införa euron, är mycket kritisk till Europas ekonomiska situation. I ett uttalande på det tyska vänsterpartiet, Die Linkes, hemsida, som citeras av brittiska Telegraph säger Lafontaine att den ekonomiska situationen nu förvärras för varje månad och att arbetslösheten 'har nått sådana nivåer att demokratiska strukturer kan komma att hotas'."

Klart jag vet vem Lafontaine är. Men finns det fog att lyssna på honom? Jag är öppen för alla förslag, från ekonomiskt kunniga i Wien och intresserade i Helsingfors, Köpenhamn, Paris och Lissabon till amatörer i Thailand, England, Yngsjö och Eslöv, ge mig era tankar. Nej, detta är inte menat som en lat eller skenhelig bloggpost, men jag funderar utan resultat själv. När jag slungat ut denna fråga känner jag mig genuint okunnig. Visserligen röstade jag ja till euron, men på vilka grunder? Var det, som så ofta i svenska valbås, grundat på känsla och instinkt istället för på kunskap. Samma år hörde jag på radio - i bussen på väg hem - en människa som inte kunde svara på frågan vem som var statsminister i Sverige. Men hon hade förstås rösträtt, precis som jag.