Existens. Samhälle. Läsning. "Det som förgör Europa är fegheten, den moraliska fegheten, oförmågan att försvara sig, samt den uppenbara moraliska dypöl som kontinenten inte förmått ta sig ur alltsedan Auschwitz." Imre Kertész i Den sista tillflykten (översatt av Ervin Rosenberg)
måndag 31 januari 2011
"Förhoppningar som torkat ihop till vårtor"
Jag får börja den nya veckan med att återvända till Elias Canetti. Han skrev en gång om "förhoppningar som torkat ihop till vårtor". Det kan man kalla en desillusionerad mans sätt att uttrycka saken. Jag kan inte låta bli att undra över hur många goda européer som kommer att dra liknande slutsatser när det arabiska dramat är över.
Plötsligt är det som om normalbegåvade människor trodde att den härskande eliten i Egypten frivilligt skulle avstå från sina privilegier, och som om dess väpnade styrkor av något slags snällhet låter bli att verkställa blodbadet. Vad som sker är väl snarare ett spel bakom ridån som vi hittills inte vet ett dugg om.
Spåmännen i direktsändning från CNN, BBC eller al Jazeera vet inte heller, de spår, gissar och grymtar i tv-rutorna. Allt står och väger mellan kaos och krig. Inte en enda konkret yttring av frihet finns att skåda. Snart är livsmedlen slut, plundringarna tilltar och från de uppbrutna fängelseportarna strömmar vanliga kriminella, men också tusentals islamister. Vem tror på allvar att Muslimska Brödraskapet står bredvid och låtsas ointresserade?
Jag är inte likgiltig för människors dröm om frihet. Inte heller för deras sätt att uttrycka denna dröm, så länge de bärs av en glädjens och den illusoriska frihetens vindar. Vi har sett det i Tunisien, vi har sett det i Egypten. Men vi vet sannerligen inte ett dugg om resultatet. Vi har förhoppningar. Vi låter oss luras av dessa förhoppningar. I Libanon kommer nu Gudspartiet, Hizbollah, att bilda regering.
I de palestinska områdena faller allt samman i grus och aska, och den "myndighet" som sägs bestämma på Västbanken är snart reducerad till några digra bankkonton i Europa och USA. Gazas instängda befolkning hoppas att ryktena om öppen gräns till Egypten ska vara sanna, då kan tyrannerna i Hamas förenas med sitt brödraskap och tro sig ha kommit kalifatet ett steg närmare.
Och alla vi andra, vi som mest ser frihetsdrömmen direktsändas i tv? Vi bär på förhoppningar, och hoppas naturligtvis att varje illusionsfri tanke är felaktig. Måtte jag ha helt fel.
Canettis ord är hämtade från Urets hemliga hjärta. Anteckningar 1973-1985 i översättning av Hans Levander.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vi är många som bär förhoppningar, men innerst inne är jag rädd att du har rätt...
Tak for dine klarsynede tanker på erfaringens grundlag, grumt -jo, vi vil bevare håbet, men bekymringen lurer.
Skicka en kommentar