Bent Jensen: Modløber. Erindringer (Gyldendal)
"Mit akademiske liv kom helt overvejende til at handle om Rusland - også i den periode, hvor imperiet hed Sovjetunionen. Mange rejser i det store imperium har formet mit syn på landet og den store sovjetiske befolkning, som også var bedre end sit nuværende rykte."
Någon verklig motsvarighet till Bent Jensen har vi inte i Sverige. Vi har förvisso många journalister och författare som befattat sig med det fallna Sovjetunionen och det nya, aggressiva Ryssland (senast skrev jag t.ex. här i bloggen om Stig Fredrikssons nya bok). Det som är speciellt med Bent Jensen är att han vigt ett yrkesliv åt ämnet, och att hans forskning alltid legat i framkant. Han har stått under ständigt angrepp för det slags vänster i Danmark som alltid kunde och kan finna ursäkter för Kremls beteende, såväl inrikes som gentemot andra nationer. Till denna ”vänster” har man i Danmark också tvingats räkna en tongivande media-liberalism som haft dålig självbevarelse-känsla och därtill en rädsla att stämplas som ”anti-kommunistisk”.
Bent Jensens memoarer är oupphörligt intressant och spännande läsning. Som memoar berättar den förstås om livet alldeles från barndomen och framåt. Ändå är det bokens andra halva som fångar mitt största intresse.
Han berättar initierat om de sovjetiska åren, då forskning i landet i praktiken var omöjlig. Men han berättar också om den korta men viktiga epok, då Sovjet föll ihop som ett korthus och arkiven öppnades. Snart nog skulle allt stängas igen.
Historiker är han förstås. Men därtill också en principfast debattör. 1980-2008 var han professor i historia vid Syddansk Universitet i Odense.
*
Bent Jensen skriver om Rysslands angreppskrig mot Ukraina:
"Ruslands angreb på Ukraine den 24. februar 2022 og den løgnagtige måde, hvorpå Kreml retfærdiggjorde angrebet og dets mål, forandrede konflikten mellem de to stater drastisk. Efter dette overfald, som blev indledningen til en ødelæggende krig mod Ukraines civilbefolkning og infrastruktur, må man betingelsesløst støtte Ukraine og dets forsvarskamp mod angriberen."
*
Min recension från 2017 av hans bok Ruslands undergang. Revolutioner og sammenbrud 1917-1921:
Danske Bent Jensen är kanske en av de mest läsvärda nordiska skildrarna av Ryssland och Sovjetunionen. Han är född 1938 och var i många år professor i historia vid Syddansk Universitet i Odensen. Han var varit ledande kraft i Center for Koldkrigsforskning och som sådan förstås i hög grad omdiskuterad och ifrågasatt. Inte heller i Danmark (hur det är i Sverige vet vi alla) har man kunnat arbeta inom detta ämnesområde utan att bli stämplad på primitivast tänkbara sätt.
Jensen har vid sidan av sitt professionella arbete också blivit en både viktigt och respekterad röst i den inrikespolitiska debatten om islamism, KGB och relationen till den danska säkerhetstjänsten PET och frågor om antisemitismen förr och nu.
Hans nyutkomna bok heter Ruslands undergang. Revolutioner og sammenbrud 1917-1921 (Gyldendal, Köpenhamn 2017).
Vill man ha gedigna texter om dessa för Europa och världen avgörande år är Jensen en författare man ska gå till. Hans kunskaper överträffar de flestas, hans sätt att använda dem skapar texter som bärs av saklighet, omfattande faktaredovisningar och referenser. Jensen skrev själv om boken när den ännu inte var utkommen:
”Bogen er på 300 sider tekst (den blev mer än 500, min anm. TN) med omkring 180 illustrationer, hvoraf mange er i farve. Bogen inddrager også danske kilder, danske aktører og danske vinkler, hvor det er relevant. Det gør andre bøger om emnet normalt ikke. Faktisk var der et antal danskere i forskellige positioner, som spillede en betydelig, men næsten ukendt rolle ved løsningen af de mange problemer, som det revolutionære regime skabte. Bogen markerer 100-året for den katastrofe, der ramte Rusland og verden i oktober/november 1917, da en fanatisk marxistisk sekt – bolsjevikkerne – erobrede magten ved et væbnet kup.” (Document.dk, 7 juli 2017)
I den nya boken diskuterar Jensen hur det gamla Ryssland var funtat, vad det var för slags samhälle, och hur dess intellektuella och andra delar av befolkningen förhöll sig. Hans skildring av Rysslands bondeklass är av stor betydelse.
I den omfattande skildringen av landet under perioden 1861 – 1917 erbjuds vi en bild som visar hur de reformförsök som gjordes inte kunde stå emot terror och en framväxande bolsjevikrörelse. Jensen tar sig an revolutionerna och beskriver vägen från februari till oktober som en väg från marginalen till avgörande politisk kraft. Med Lenins hemkomst till Ryssland vänder det avgörande.
Här kommer kanske själva kärnfrågan: den vi känner som ”oktoberrevolutionen 1917”. Att Jensen ger den ett helt annat namn är inte att förvåna. Det var ju alls ingen revolution, utan en väpnad kupp. Oktoberkuppen 1917 således.
Det som följer för landet, Jensen kallar det ”Leninryssland”, är en epok av inbördeskrig som pågår samtidigt med något slags ”socialistiskt” samhällsbygge. En fråga av största vikt för oss som lever i relativismens svallvågor är hur en formell demokrati med yttrandefrihet och civila domstolar avskaffas och ersätts av laglöshet, våldsorgier och en total militarisering av det civila samhället (i grund och botten ett nytt privilegie-samhälle, ett perverterat klassamhälle, blott med andra förtecken).
Bent Jensens bok är så rik på ämnen och i vart och ett av dessa så mycket detaljer och viktiga processer att det bara vore dumt att försöka överblicka dem så här. Förutom att varmt rekommendera boken till studier – den är som gjord för långa, mörka vinterkvällar med sina dryga 500 sidor – vill jag avsluta med att citera Jensens egna ord om förutsättningarna för den:
”Det har været interessant i den kommende bog at sammenfatte den viden om emnet, som jeg har erhvervet gennem 55 års studier og undervisning – først på universitetet i København, siden på universitetet i Odense. Jeg lægger i bogen stor vægt på de utopiske, ideologiske doktriner, der stammede fra læsning af Karl Marx, og som var styrende for Lenin og hans kammerater. Bolsjevikkernes politik blev en katastrofe for den russiske nation og de mange andre nationer i det russiske imperium samt et varigt problem for den øvrige verden, fordi de ville udbrede deres ideologi og system til hele verden. Jeg giver også megen plads til en beskrivelse af det revolutionære regimes kulturpolitik, som gik ud på at udrydde den eksisterende kultur og erstatte den med en ny marxistisk livsanskuelse.”
 |
| As of the morning, there are 18 killed in the Russian attack on the Dnipro residential building, 73 are injured with more than 40 of them in hospitals, four in serious condition - Dnipropetrovsk Oblast Head |
