” Menar du att du vill ha mer kaffe, eller menar du verkligen banan?”
Missförstånden har haglat sedan hjärtstoppet den 9 maj. På kliniken tilltalade jag den albanska receptionisten med en annan albansk kvinnas namn. När vi talar om familjemedlemmar här hemma ger jag dem fel namn. Men värst av allt är alla språkliga pinsamheter i det jag skriver. Allt som på nätet ser ut som slarvfel. Ofta ser jag dem först vid en omläsning flera dagar senare. Då är skadan redan skedd.
Hur slippa undan? Läkaren säger att det tar minst sex månader för hjärnan att återhämta sig efter hjärtstoppet. Förklaringen kan stavas syrebrist.
Hela tillvaron känns nu som syrebrist. Ingenting är sig likt, mer än de fysiska platser där jag alltid vistas. Inte ens läsandet är sig likt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar