lördag 29 juli 2017

Ensam, övergiven eller bara förvånad?

Aberystwyth Castle, Wales. Foto: Astrid Nydahl

Ensamheten talar för sig själv.

*

Om man lovsjunger ensamheten och överges uppstår just den tystnad som den ensamhetslängtande alltid talar om. Han står mitt i tystnaden och frågar sig: varför just jag?

*

Den övergivne har alltid försökt föreställa sig livet utan H eller H som ett lyckorike. Två dagar in i övergivenheten önskar han sig de verbala våldtäkterna och den ignoranta ojämlikheten tillbaka: bättre att slåss mot väderkvarnar än att stå ensam i vinden.




3 kommentarer:

Anonym sa...

Frede

Träffande aforismer om ensamhet. Har själv över åren upplevt det du beskriver.

elina sa...

Vid flera tillfällen under en fjällvandring har jag inte sett en människa på en vecka. Sett någon långt borta men inte pratat med någon på två veckor. Önskade bara att det skulle fortsätta.
Jag skulle vilja veta hur länge jag kan stå ut i total ensamhet utan att krisa. Utan dator och Internet? Bra fråga.

Inre exil sa...

Tack Frede, vi är nog rätt många som delar den erfarenheten är jag rädd.

Elina, jag försökte en gång för fjorton år sedan göra det, men jag valde fel landskap. Den småländska skogen var mer hotfull än jag trodde. Öppna landskap ska det vara, havs- eller sjöutsikt eller slättland.