Ensam i Birminghams backar gick han ...
En ensam
Thomas går nerför backen i Selly Oak. Birmingham kom att bli en stor
kärlek. I varje Brummie kände han igen Malmö. Tiden läker inga sår.
Minnena lever och plågar honom. Han frågar sig varför han återvände. Det
hade varit bättre att låta då vara då och inte ett omruskat nu.
Varje
plats i England gör honom samma sak. Manchester, Liverpool och alla de
mycket små orterna. Men när sanningen kom fram var de inte så små. Som
Dudley och Stoke on Trent. Det de hade gemensamt var backarna. Alla
damerna som tog bussen för att handla, i Kidderminster där
landsvägsbussen var fullsatt. Och där satt han, den ende som kommit
resande för att utforska och samla minnen. Han behövde inte handla
något, och inte ens en kamera tog han upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar