torsdag 12 juli 2012

Ta tjuren vid hornen

Foto från tjurfäktning i Lissabon av Lennart R.
Hemkommen efter besök på kliniken. Provsvaren hade kommit och jag fick instruktioner för ett kvartal framåt. Jag hade tagit tjuren vid hornen och värdena var över förväntan bra. Som vi brukar drog vi fram skämtet: "Jag hade i alla fall tur med levern". Fick klara besked om att jag kan se fram emot en mångårig cellgiftsbehandling med Methotrexate. Det gör jag förstås gärna, så länge behandlingen hjälper, inte bara mot psoriasisen på huden utan också mot psoriasisartriten som maler sönder lederna i händer, fötter och ben. Nog vill man kunna cykla många somrar framöver. Och eftersom det handlar om en lågdosbehandling blir illamåendet begränsat. Besvärligast är det den veckodag då de sex gula tabletterna ska sväljas.

Jag har turen att ha en fantastisk läkare. Hon har hjälpt mig ofantligt mycket, och ser förstås sambandet mellan psykiska tillkortakommanden och sjukdomen som blommar i perioder. Psoriasis med eller utan artrit är en av de gåtfulla sjukdomarna. Ändå anser man sig veta att den triggas av psykisk sjukdom, alkohol och stress.

Nu om sommaren gör ljuset också gott. När regnet någon gång gör uppehåll och släpper igenom solen tar jag cykeln ut på landsvägen. Ljuset smeker de bara armarnas hud. Jag njuter och vet varför livet är värt att leva. Svårare blir det när höstmörkret kommer, det som jag tycker så mycket om, av helt andra skäl.

2 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

God bättring önskar jag dig, förstås. Vi som har någon åkomma, liten eller stor, är ju alltid glada om det finns någon som orkar fatta problemet. Själv fick jag efter min stroke en helt underbar kurator, som kunde ta de bekännelser jag inte hade lust att blada ut omkring mig. Nu är jag så mkt bättre. Men den goda kuratorn har lovat att jag kan komma tillbaka när jag vill. Detta också som ett tips till dig: Det kan vara fint att ha ngn helt utomstående att tala med, varannan månad eller så.

Ha det gott!

Thomas Nydahl sa...

Tack Gabrielle, du vet vad du talar om. Jag tror att jag för det mesta, sedan många år tillbaka, har tillämpat den strategin. Det finns en ständig pendelrörelse mellan kroppens och själens expertis, och jag behöver dem båda. Samtalen är mer befriande än man kanske tror. Tack för dina vänliga ord.