Foto: Astrid Nydahl |
I maj utkommer min
nya bok Vardagar före sammandrabbningen. Litteratur som spegel av
politiska skred.
Ur bokens längre
efterord hämtar jag idag dessa rader:
”Vårt land har inga
verkligt seismografiskt begåvade intellektuella. I alla fall inte av den
karaktär jag velat visa på hos andra, numera legendariska författare och
intellektuella. Det är inte utan att man gärna uppfattar de ’kulturkrig’ som
pågår i vårt land som både futtiga och enfaldiga. Det som är mest beklämmande
är att svenska folkets läskunniga individer i första hand tycks intressera sig
för den sortens trycksaker som huvudsakligen är skvallerinriktade och av föga
betydelse eller varaktighet. Men om man deklarerat att vi åter står vid den
kulturradikala relativismens portar får det konsekvenser också för vår förmåga
att vårda och värna demokratin och dess uttryck för fri och medborgerlig anda.”
Från
Malmöstadsdelen Sevedsplans kriminella nätverk via Rosengårds
islamist-kretsar kom en av de ansvariga för såväl Paris- som
Brysselmassakrerna. Han heter Osama Krayem. När det uppgavs att han är
"svensk" trodde jag de stavat fel och tänkte på Orvar Svensson. Men
vi har lärt oss nu. Det är många "svenskar" i Koranens kretsar som
utövar terror. Varje läskunnig människa kan hämta detaljerad information om
detta också i gängse dagspress.
Men vad som driver
denna ondska framåt är kanske svårare att få syn på. Och om den läskunniga
vuxenvärlden ägnar sig åt att frossa i andras äktenskapliga olyckor eller
debattera partipolitiker som uttalar sig lika tvärsäkert som en gång The Fool
On The Hill, då minskar också hoppet. Och när landets journalistkrets bjuder in
Lars Vilks för att diskutera yttrande- och tryckfrihetens villkor slutar det
med pajkastning mot – just det: Lars Vilks. Det får mig att gråta blod. Det får
mig att vilja låsa om mig med dubbla lås. Ändå är jag en paradoxernas man. Jag
vill ändå gärna hoppas att det finns vägar framåt.
Är
du intresserad av boken kan du skicka mig ett mail: thomas.nydahl@gmail.com
1 kommentar:
Du sätter fingret på grundproblemet med den svenske jihadisten Thomas, nämligen att du inte kan vara lojal mot ditt land, en sann patriot, samtidigt som du tillber kalifatets härskare.
Jag minns ett inslag i Aktuellt när m-tegningarna exploderat i Danmark - och svenska medier fegt underlät publicera - hur tre ynglingarna kom ut från en sthl-moske' och i klara ordalag förklarade reportern sakernas tillstånd.
Viktigaste figuren i deras liv, profeten, - frid över hans sinne - viktigare t.o.m. än deras föräldrar.
Svårt få ihop ett fungerande samhälle med tillit och framtidstro då.
Skicka en kommentar