lördag 31 augusti 2013

Agent Orange på nya globala äventyr. Messias Obama som krigspresident

USA spred Agent Orange över Vietnam.
Nationen som lärde världen att uttala Agent Orange ska nu ut på nya globala äventyr. USA, stormakten som använder ordet moral som ett varumärke, nationen som har femtio års erfarenhet av att använda kemiska stridsmedel, den enda nation som använt atombomben, ska nu uppfostra ännu en arabisk nation. Hyckleriet står mig upp i halsen. Sedan 2011 har USA i samarbete med europeiska allierade, först i hemlighet men sedan helt öppet, finansierat al Qaida-grupper och andra salafister i deras påstådda "arabiska vår", vilken lett till katastrofala resultat i Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien och andra arabiska nationer. Från Pentagon och Vita huset har man sänt ut den ena moraliteten efter den andra, trots att resultatet av deras öppna bankkonton satt Muslimska Brödraskapet och deras vänner på maktens troner. Moraliteter har världen ingen nytta av. Moral skulle behövas i stora mängder och med helt annat innehåll.

Obama, frälsaren från det afroamerikanska överklass- och politikerklassgettot som skulle avsluta alla USA-ledda krig och frige alla politiska fångar, hade aldrig sådana avsikter, oavsett vad den frälsta liberala opinionen i New Yorks, Bostons och Washingtons rikemanskvarter påstått. Obama, frälsaren som skulle stänga Guantanamo, själva symbolen för ett icke-demokratiskt, utom- och bortomjuriskt inspärrande av människor som aldrig fått stå inför skranket, aldrig anklagade för något brott men  för alltid inspärrade, skulle stängas. Krigen i Afghanistan och Irak skulle naturligtvis sluta. Nu klampar Obama med sina generaler och bankdirektörer in i nästa nation och släpper loss krigets helvete - där det redan finns sedan två år tillbaka! Har inte Syrien fått nog med bomber, gevärskulor och missiler de senaste två åren - har det inte räckt med 24 månader av massiv förstörelse, fördrivningar och massdöd? Nog med förödelse och blod eller fortfarande för lite? Behöver Syrien också amerikanska missiler och bomber? Det blir "inte så mycket" lovade Obama på ett pressmöte under fredagskvällen. "Inte så mycket" är kanske en ny variant av "kliniskt träffsäkerhet" - men människor kommer att dö, så som de dör varje dag i Syrien, men nu av Obama-bomberna. Inte så mycket, men likväl dö.

Cameron hade inte Blairs mjuka ryggrad eller så är han bara lite fegare. Han sa nej till Obama. Nu är det bara fransmännen kvar, tillsammans med den danska sosseregeringen, som är lika krigskåta som Obama. Vem Obama egentligen är bekymrar mig inte. Det han i praktiken och dagligen är avgör saken. Han är den amerikanska militära och ekonomiska elitens ansikte mot världen, deras nickedocka och redskap. Många applåderar honom. Jag undrar vad alla som såg honom som Messias gör? Om de gråter gör de ingen som helst nytta. Om Obama-bomberna bidrar till ett regionalt storkrig är det vad han kommer att bli ihågkommen för. Det finns miljoner familjer i Syrien, Libanon, Palestina, Israel, Jordanien och Egypten som nervöst vakar över nyheterna. När börjar det? När upphör Agent Orange att leda till missbildade eller döda barn i Indokina? Vilken rätt har USA att sätta sig till doms över andra som härmar deras egen perverterade vapenmoral?

Ha´aretz skriver idag:
"Americans strongly oppose U.S. intervention in Syria's civil war and believe Washington should stay out of the conflict even if reports that Syria's government used deadly chemicals to attack civilians are confirmed, a Reuters/Ipsos poll says. About 60 percent of Americans surveyed said the United States should not intervene in Syria's civil war, while just 9 percent thought President Barack Obama should act.

Här kan ni läsa rapporten från Joint Intelligence Committee (JIC) till Cameron och den brittiska regeringen om vad som inträffat i Syrien.

Idag skriver Wilhelm Agrell översiktligt och med historisk bakgrund om kemiska stridsmedel och den konkreta syriska situationen. Jag är förvisso inte överens med honom om vad ett amerikanskt angrepp får för konsekvenser, men rekommenderar hans artikel därför att det är den enda hittills i en svensk tidning som inte ropar Halleluja inför den situationen. De balanserade och kritiska rösterna är så få att man likt Kajsa Warg får ta vad man har.

Från Wiki: "For nine years between 1962 and 1971 approximately 20 million gallons of defoliants and herbicides were sprayed over Vietnam, Laos and Cambodia by the US military resulting in an estimated 400,000 people killed or maimed and 500,000 children born with birth defects as a result of what were called 'rainbow herbicides' in Operation Ranch Hand."

På samma Wikisida finns intressanta upplysningar om USA:s kemiska stridsmedel. Men de är förstås inte avsedda att användas. De har bara tillverkats och lagrats - i vilket syfte då, kan man undra.


7 kommentarer:

Lars sa...

"Cameron hade inte Blairs mjuka ryggrad eller så är han bara lite fegare."

Cameron var lika pigg på att delta i en militär insats som Blair.

Det var PARLAMENTET som röstade NEJ till Camerons förslag att Storbritannien skulle delta.

http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/middleeast/syria/10275441/Syria-conflict-and-Commons-vote-as-it-happened.html

Anonym sa...

"Obama, frälsaren från det afroamerikanska överklass- och politikerklassgettot som skulle avsluta alla USA-ledda krig och frige alla politiska fångar"
-------------------
Ja, vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser, brukar man säga.
Beträffande Syrien så har Ingemar Karlsson i sin bok "Korset och Halvmånen" en rätt utförlig beskrivning av landet. Syrien är ett konglomerat av olika folkgrupper och religioner som alltid legat i luven på varandra. Att ytterligare en aktör ger sig in i detta råkurr tyder på okunnighet och arrogans av stora mått. Men "okunnighet är styrka" är ju en bekant fras från en känd bok.
Rune

Leonardo sa...

Om det finns ett uns av anständighet hos Obama borde han omgående återlämna sitt så kallade fredspris.

Inre exil sa...

Lars, jag är införstådd med det. Syftar på att Blair hade kört över varje form av "nej" i samma situation. Han hojtar ju överallt om nödvändigheten att ansluta sig till Ombamas planer. Och hans Irak-agerande ter sig alltmer föraktligt.

Rune, om detta är vi överens. Men oavsett antalet folkgrupper hade ett Obama-beslut varit katastrofalt. Lärdomen från Irak tycks idag vara folkligt allmängods, men den verkar inte ha sipprat in i maktens boningar.

Anonym sa...

Jag kan förstå amerikanarnas agerande i arabvärlden när de kommer till Israels undsättning, jag kan också begripa när oljan - ja den vi fortfarande behöver - måste skyddas.
Det jag emellertid inte begriper är när demagogen, oratorn Obama drar till med moral-argument som liknar de vi hör om vårt eget lands invandringspolitik:
Vi har en moralisk skyldighet att bla bla bla.
Vi har inte rätt att svika de svaga så som gud aldrig sviker barnen.
HUBERT

Inre exil sa...

Leonardo, han borde förstås aldrig ha tagit emot det - eftersom det bara bevisade den norska kommitténs totala inkompetens.

Hubert, det är moraliserandet som är så motbjudande. Messias-anspråken.

Lasse O sa...

Påståendet att USA är den enda nation som använt kärnvapen brukar anges som bevis på USA:s allmänna uselhet men då glömmer man att USA uppfann Bomben först och dessutom var i krig med en sällsynt barbarisk moståndare.
Det står förstås var och en att ogilla USA men just atomargumentet borde förpassas till sophögen. Det börjar bli uttjatat.