Jag läser Karl Aage Rasmussens bok om Brahms. Den utkommer på fredag och jag återkommer med en recension.
Efter politisk turbulens uppstår alltid behovet av annat. Kultur. Den som står en smula högre än den politiken kan erbjuda. Nedan finns ett vackert stycke av Brahms: Haydn-variationerna med Wienfilharmonikerna under Leonard Bernstein. Och här ett litet citat ur Rasmussens bok (sidan 143):
"I Wien, mere end noget andet sted, ødslede den kapitalstærke, liberalt indstillede middelklasse alla de midler på kunst og kultur der var tilovers når livets fornødenheder var betalt. Det var hvad man senere - ofte nedsættende - kaldte bedsteborgere, politiskt konservative som satte ro og orden i højsædet, oplyste kunstelskere og kulturforbrugere der idealiserade kunstens udøvere. Altså netop det publikum Brahms skrev sin musik for, og et værdisæt han identificerede sig med. Som barn af underklassen, som i egne øjne utilstrækkeligt uddandet (og dannet), bestod af det ideelle publikum for ham av connaisseurs."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar