Hur länge till? Ervin Rosenberg om tolerans och intolerans

Foto: Astrid Nydahl

I Svenska Dagbladet skriver Ervin Rosenberg en understreckare med rubriken Hur länge till ska vi tolerera de intoleranta? Det är en synnerligen angelägen fråga som få ens tycks vilja närma sig. Rosenberg:

Tolerans uppfattas ibland som ett begrepp med negativ innebörd. Att man tolererar innebär då att man fördrar åsikter som man ogillar, avstår från att bekämpa uppfattningar och lärosatser som man helst av allt ­skulle vilja undertrycka och stävja. Historiskt sett har frågan hängt samman med minoriteters prekära ställning i stater med majoritetsreligion. Fram till modern tid har mänskligheten mestadels erfarit toleransens motsats: religiös intolerans. I länder med majoritets­religioner har intoleransen slagit djupa och motståndskraftiga rötter. I skeden då religionsstiftarnas och prästerskapets ofördragsamhet förenas med den världsliga maktens, när kyrka och stat agerar samfällt, betalar ”kättare” och ”avfällingar” från den rätta tron ett högt pris för sina tankar om de gör dem offentliga, och ett ännu högre pris om de försöker förverkliga dem. 

Och vidare:

Popper skriver: ”Mindre känd är toleransparadoxen: obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner. Om vi erbjuder även dem som är intoleranta obegränsad tolerans, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp så kommer de toleranta att förgås, och toleransen med dem. Med denna formulering menar jag t ex inte att vi alltid bör undertrycka framförandet av intoleranta filosofiska tankar; så länge vi kan bemöta dem med rationella argument och hålla dem under kontroll genom den allmänna ­opinionen skulle det utan tvekan vara oklokt att undertrycka dem. Men vi bör förbehålla oss rätten att undertrycka dem, med våld om så behövs/…/ Vi bör hävda att varje rörelse som förkunnar intolerans är olaglig och vi bör anse uppvigling till intolerans och förföljelse lika brottslig som uppvigling till mord eller människorov eller till att återuppliva slavhandeln.”
Är utsikterna goda att nå enighet i denna fråga? I alla händelser vore det ett steg i rätt riktning om man kunde stå upp för och enas kring den ståndpunkt som Julien Benda intog 1942: ”Demokratin är inte en himlakropp utan ett jordiskt ting som måste försvara sig mot dem som vill förgöra den.”
Svåra frågor lider vi sällan brist på. Bra svar är det ont om. 

Läs hela Ervin Rosenbergs artikel här. Den manar till eftertanke så här dagarna efter terrorattacken, särskilt i ljuset av den helt uteblivna principiella diskussionen i detta teddybjörnarnas land. 

I ämnet har jag tidigare skrivit om Voltaires tankar om toleransen.