måndag 18 maj 2015

Dagarnas tyngd och naturens gömställen






















Varje ny dag bärs av sin egen tyngd. En börda eller bara en nödvändighet. Varje måndag börjar det om. En veckolång kedja av händelser, inre dramatik, stilla betraktande.


Det fanns nu på Ivö en sådan stillhet att jag ville släppa taget om allt annat och bara somna där. Ön var under många år en plats att slippa undan på. Men så ändrades omständigheterna och besöken blev ovanliga. Att återse ön nu var som att träda in i en sal av grönska, intensivt men vänligt ljus och en tystnad som bara bröts av fågelsång och vattnets milda rörelser.

Bilder från Ivö, maj 2015: Astrid Nydahl
Det finns platser där man kan gömma sig. Det finns fysiska rum utan biltrafik, mobiltelefoner, datorer, tv-apparater, dunkande musikmaskiner - och det är dessa rum, inomhus eller utomhus, som kan rädda en trasig själ undan den absoluta förstörelsen. De hinder som finns i en sådan längtan är nästan alltid av ekonomisk art. Utan pengar kan man inte köpa sig ett gömställe. Men man kan låna, hyra, söka sammanhang där de möjliggörs. Nu har jag fått smaka på det inför årets sommar. Jag vet att jag kommer att söka sådana platser när stadsfestivalernas, den utflyttade rockmusikens och de tatuerade och nitförsedda kropparnas årstid är här.

5 kommentarer:

elina sa...

Fjällen, där man kan gå utan att ens se någon i veckor om man väljer gå väglöst.
Alperna sent i september är också ganska tomma, dock knappt mer än en dag.
De är mina val för att vila.

Men i en stad är man verkligen ensam. Ingen ser, ingen bryr sig längre. Endast de som vill försöka råna en.

Steen sa...

Jeg kender godt Ivö. Det må være en 12 kilometer fra dig?
Her i byen gik jeg gennem en af mine parker i morges. Her er lige så fantastisk grønt

http://snaphanen.dk/2015/05/19/greensleeves/

Thomas Nydahl sa...

Ja Steen, ganska exakt! Jag såg dina fantastiska bilder idag. Vilken smärtsamt vacker grönska.

Elina, det sista du skriver är dessvärre alldeles sant.

Steen sa...

Ja, det er det.

Nu har jeg glemt, har I bil eller cykler du derud?

Thomas Nydahl sa...

Astrid har bil (och körkort) - jag har varken det ena eller det andra.
Så jag är privilegierad som åker med henne!