Att vakna och se rakt in i ett ymnigt snöfall. Att just ha luktat på något som lovade ljus och värme. Att få bli förvånad. Att få veta att också denna vinter kunde bära med sig en bländande vithet. Att i denna vithet få vandra om så bara för en minut. Att se det som faller. Att falla med det. Att få vara vit i hjärtat. Att få bländas av de nyputsade rutornas spegelbilder, förstärka av flingornas strålning. Att ha vaknat och fått se den vita vintern, en första och en sista gång.Foto: Ulrika W.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar