Frändskap är ett av de vackraste ord jag vet.

Frändskap är ett av de vackraste ord jag vet. Och som tiden går minskar antalet fränder. Jag har under lång tid sett hur fåfäng strävan efter pengar, anställning, företagande och framgång - eller undergång, vilket varit betydligt vanligare än resultatet av strävandena - tagit fränderna. För att inte tala om de riktigt nära fränderna som sjukdom och död tagit.

En ytterst liten krets finns kvar. Jag förhäver mig inte, människor är något av det svåraste som finns att känna frändskap med.

Med posten kom den vackra boken Med Väckers fyr i syd - en text om norra Bohuslän och kärlek, en smärta och längtan, skriven av Ulf Thomas Moberg (Cinclus bokförlag, 2010). För det första är en det en mycket vacker bok: inbunden och med en textil omslagsyta, full av vackra bilder i fyrfärg av miljöer från Island och Shetland, Bohuslän och Färöarna. Men så smyger det in ett element som gör att jag förstår:

"När trycket ökade i lokalen sjöngs fado" minns författaren en vistelse i en portugisisk kustby där han på 1960-talet hängde med den holländske författaren Cees Nooteboom, och han berättar vidare: "Av fadon upplevde jag en sådan stark fysisk smärta att jag för en stund fick gå ut i gränden. En känsla som blivit starkare med åren."

Det låg förstås ett följebrev med den vackra boken, där Moberg berättade att jag med mina böcker kommit att höra till hans "vänkrets... vare sig du vill eller inte". Fadokulturen som jag nu skrivit om i snart tjugofem år har visat sig nå fram till människor runt om mig, oavsett vilket bakgrund de har. Jag har fränder i fadon från många, många orter och länder, bland andra Amsterdam, Vancouver, Sarajevo, Västmanland, Skåne, Danmark, Finland, Norge, Rumänien, Vitryssland - och naturligtvis från städer och byar i Portugal.

Fadon går från ett brustet hjärta till ett annat. Den har sin självklara hemvist hos själens bräckliga, dess förlorare och tillspillogivna.

Ulf Thomas Moberg berättar om fadons betydelse och menar att hans egen bok kan betraktas och läsas som "en bohusländsk fado". Det gör jag mer än gärna.

Frändskap är ett av de vackraste ord jag vet.