 |
| Busskur i Kristianstad. Varför raggar Luleå så långt hemifrån? Mobilfoto: TN |
Mina bussturer bjuder på ständiga överraskningar. Jag möter människor från mina tidigare liv. Jag möter dårar, jag möter rara och jag möter intressanta människor.
I går kom H. från Tollarp stapplande med dubbla kryckor. Han hade en gång i tiden byns bil- och cykelverkstad, alltid lika hjälpsam och vänlig. Nu var han en skugga av sig själv, bodde ensam i en av Kristianstads förorter (den värsta).
I förra veckan var det vänliga, äldre damer som varit ute i samma ärende som jag med sina s.k. shoppingvagnar.
Veckan dessförinnan var det galningen som överföll mig med alla svenskans fulaste och vulgäraste ord för att jag satt på en (av fyra!) handikapplatser. Då högg jag tillbaka och hennes högljudda vrede förvandlades till tystare mummel.
Att ha noll tillgång till bil ger sannerligen vardagen ett rikare innehåll, på gott och ont.
