Missfärgad invärtes och utvärtes

 Libyens flagga under åren 1977-2011

Under pågående behandling med kaliumpermanganat blir begreppet brunfärgad mycket konkret. Vätskan är lila när man häller upp den i ett kärl från vilket man kan ta upp baddade kompresser som ska läggas på de svampinfekterade hudpartierna. De blir omedelbart bruna.

 

Trots plastade sängskydd och tjocka handdukar kommer det att stänka på lakanen intill eller under. De bruna fläckar som uppstår påminner starkt om mänsklig avföring. Det är alltså i en sådan miljö jag befinner mig varje gång jag intar ryggläge.

 

Färger är starkt symbolladdade. Den röda fanan är inte röd i största allmänhet. Den som hade hammaren och skäran var konkret kommunistisk, de övriga symboliserade minst hundra olika sorters "socialism". 

 

Den gröna fanan kan i dagens Europa signalera någon form av miljörörelse. I den muslimska världen är grönt en stark islamisk symbolfärg, inte minst för Koranen. I Kaddafis Libyen hade man avskaffat den gamla nationsflaggan för en helgrön, enfärgad! 

 

Blått sägs symbolisera europeisk konservatism. Själv betraktar jag de partier som kallar sig ”konservativa” fast de är socialliberala som färglösa. Men en färglös flagga vet jag inte om det finns. Däremot används den vita för att beteckna till exempel de politiska krafter i Finland som stod de röda emot. Den ryska vitgardisten hör också hemma där.

 

Svarta fanor sträcker sig från historisk fascism till samtida anarkism. Kombinationen svart och röd finns i syndikalismens led.

 

På den här wiki-sidan finns det en mängd exempel på flaggors färger

Bloco de Esquerda Portugal. Röda fanan med samtida töntstämpel.