Katie Kitamura är journalist
och författare med en handfull böcker bakom sig. Hon föddes i Kalifornien 1979
och har japanska rötter. Bosatt i New York. Hennes roman Separationen är hennes fjärde och senaste, den utkom på originalspråket i år och
finns alltså tillgänglig på svenska redan nu. Den ska också filmatiseras med Katherine Waterston i den
kvinnliga huvudrollen. Det senare är lätt att förstå, Separationen är en i
högsta grad ”filmisk” roman, där scenerna är klart avgränsade och varje scen
utgör sin egen del av den större berättelsen. Det som fogar dem samman är de två huvudpersonernas
förhållande till varandra.
Berättaren,
kvinnan, arbetar som översättare, hon har hamnat i en märklig situation sedan hennes man, Christopher, rest
till Grekland i oklart syfte. Research heter det. Paret har separerat efter en handfull år som gifta i London. Han är notoriskt otrogen. Hans mamma, Isabella, ringer kvinnan för att höra var hennes son
finns. Miljön är uttalat intellektuell. Men sprickan i det unga parets
äktenskap är redan ett faktum. Men de har inte berättat för någon. Hon har
lovat Christopher att hålla tyst, inte minst inför hans föräldrar.
Hon
bestämmer sig för att resa till Grekland för att söka efter Christopher. Enda
spåret efter honom är ett kvarlämnat bagage på hotellet där han bor/bott. Hon
tar in där, bestämmer sig för att resa ut i landskapet och leta. Där finns en
stor del av berättelsen, detaljrik, sensuellt berättad. Men de hittar ingen
Christopher. Det finns kanske små spår efter honom, det är allt.
Längs
med berättelsen både antyds och uttalas det att någon form av erotisk affär ägt
rum. Den får bli krydda åt det övriga. Allt vänder förstås dramatiskt när
Christopher påträffas. Härifrån vill jag inte avslöja mer. Kanske har jag
redan sagt för mycket?
Berätterskan
har redan skaffat ett nytt liv hemma i London. Att Christophers föräldrar nu
kommit till Grekland gör saken mycket svårare för henne. Ska hon berätta att de
separerat och att hon bestämt sig för den avgörande skilsmässoprocessen? Det
plågar henne. Hon vet varken ut eller in.
Separationen
är en elegant utförd berättelse om mänsklig närhet och de processer som gör att
vi glider ifrån varandra. Men det är också en berättelse om vad som händer när
vi definitivt står ensamma kvar efter att någon ryckts bort. Den balanserar
moget på gränsen mellan spänning och vardag, mellan det dramatiska och det
banala i människans liv.
