Normalt och onormalt

Foto: Astrid Nydahl

Vad är "det normala"? Och vad är i så fall "det onormala"? Om vi inte belastar de två orden moraliskt och politiskt beskriver de bara det som gäller för de flesta människor respektive för de få. Jag har aldrig strävat efter att vara "normal". Massmänniskan är mig lika främmande som den uttalade fienden. Normalitet är i vår tid en heltidsanpassning till det konsumistiska beteendet och till de normer som marknaden erbjuder. Vilka är då dessa normer? De kan beskrivas som en strävan efter att alltid, oavsett behov, försöka inhandla de ting som präglar massmänniskan, och oavsett om de är tekniska hjälpmedel eller klädesplagg erbjuder de ändå alltid den tröst massmänniskan är beroende av. Trösten söks av varje individ som får ångest av vad "alla andra" fyller sin hem och kroppar med. Det enda sättet att slippa den är att avstå normaliteten.