Foto: A. Nydahl |
I söndags drabbades en av mina döttrar av något som gjorde att hon hamnade akut på sjukhus. Där ligger hon fortfarande. De tog henne till neurologen eftersom det såg ut att vara en stroke. Det var det inte. När jag besökte henne på sjukhuset hade de just gjort en lumbalpunktion, och de söker efter om det kan vara en hjärnhinneinflammation eller möjligen en infektion som borrelia eller liknande. På tredje dygnet kunde hon varken äta eller dricka och är extremt känslig för ljud och ljus, varför hon fått ett eget rum.
Landön 11 november. Se hur knopparna sväller intill de gulbruna höstlöven. Foto: Astrid Nydahl |
Det är en månad sedan Tobbe dog, vi famlar sakta framåt i sorg och arbetar med praktiska ting efter honom och fick nu en ny problematik att ta oss an. Men så har jag heller aldrig inbillat mig att livet skulle vara en enkel sak.
Jag är tacksam för stunderna vid havet.
Jag sitter där i en timme i stolen och har varken ont eller ångest.
Den klarblå himlen och horisonten skyddar mig mot det allra värsta.
Ja, jag är uppriktigt tacksam.
Landön 11 november. Foto: Astrid Nydahl |
2 kommentarer:
Men kära nån! En olycka kommer sällan ensam, heter det ju. Men detta också, som om det inte redan vore nog med bekymmer i er familj.
Hur mår din dotter nu?
Varma hälsningar,
Martina
Tack Martina
besökte henne i eftermiddags på neurologen där hon fortfarande är inlagd. Hon är mycket dålig, de ger henne dropp och avvaktar utvecklingen. De har gjort alla tänkbara undersökningar och prover och det lutar åt ett extremt migränanfall i kombination med chock och sorg, som slagit ut henne helt. Hon kastar upp hela tiden sedan fyra dagar tillbaka, får inte ens behålla vatten, så det blir en lång sjukhusvistelse säger läkarna. Ikväll ska hon åter få det starkaste man ger i dessa sammanhang, direkt i spruta, så hon får några timmars vila. I natt hade det fungerat två timmar.
Skicka en kommentar