måndag 7 april 2014

Punkposterartisten Dan Park och det totalitäras argumentation

Det finns mycket att säga om fängelsedomen mot punkposterartisten Dan Park. Det mesta stannar här i mitt huvud, men det finns ändå en formulering i domen som är så anmärkningsvärt totalitär att jag förvånas över hur bristfälligt den diskuteras. Domstolen anser att Park med sina punkposters "inte bidrar till en debatt som kan medföra framsteg i umgänget mellan människor." På vilket sätt skulle man avgöra vad som medför framsteg i umgänget mellan människor? Våldet sprider sig över krisernas Europa. Man måste vara blind för att inte se det. Om då en enskild individ kommenterar detta våld och denna turbulens i sina aktiviteter, tryckta, skrivna eller sjungna, kan det rimligen inte bidra till våldet utan just till det som sker människor emellan. Vi diskuterar! Vi debatterar! Det är i högsta grad mellanmänskligt. Åsikter och idéer bryts mot varandra. 

Också det har domstolen synpunkter på när den skriver att Parks punkposters "saknar... samband med en saklig och vederhäftig diskussion". Vem avgör det? I de stora totalitära staterna resonerade man så - och man dömde människor till alltifrån inlåsning på psyket till avrättning eller förvisning. Allt gjordes förstås i det godas och framstegsvänligas namn. I stater som Iran, Saudiarabien, Nordkorea, Kina och andra "fostrar" man alltjämt medborgarna, så att de diskuterar "vederhäftigt" och således lyder regimreglerna. Det skrämmer mig oerhört att man i en svensk samtida domstol kan dömas till fängelse med just sådana argument, vilka redan i sina ordval ansluter till en totalitär tankeskola. Det innebär att vi skriver in oss i en tradition som är helt oförenlig med demokratiska och frihetliga regelverk.

Uppdatering 8 april:



Ur Malmö Tingsrätts dom mot Dan Park citerar jag hela det aktuella stycket.

Ärende B 1130-14

Vid den vidare bedömningen ska en avvägning göras mellan om Dan Parks rätt att
sprida sin gatukonst kan anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle och om en
begränsning av hans yttranderätt på den punkten är proportionerlig i förhållande till
intresset att skydda romer från den kränkning som innehållet i meddelandet innebär
(se härtill NJA 2005 s 805 och NJA 2006 s 467). Enligt Europadomstolens praxis
har den som utnyttjar sina rättigheter och friheter också ansvar och skyldigheter.
Vid utövande av yttrandefriheten finns en plikt att så långt som möjligt undvika uttalanden som är omotiverat kränkande för andra och därför utgör ett angrepp på deras rättigheter och som inte bidrar till en debatt som kan medföra framsteg i umgänget mellan människor.
 



8 kommentarer:

Svensson sa...

Bra citat där ur domen, märkligt nyspråksaktig.

En allmän reflektion: självklart ska Dan Park betraktas som konstnär. I Nazityskland verkade ju en viss John Heartfield. Han gjorde likartade fotomontage med satirisk udd.

Och liksom Heartfield förföljdes av nazisterna så förföljs Dan Park av PK-regimen. Same same.

Thomas Nydahl sa...

Synnerligen relevant historisk jämförelse. Tack för att du gör den!

Unknown sa...

Har du möjligen länk till hela domen?

Krister Thelin

Thomas Nydahl sa...

Krister, har inte hittat den (ens hos Malmö Tingsrätt); jag citerar från den första domen ur trovärdiga medier. Andra domen kom ju igår, med ytterligare en månads fängelse.

Staffan Ohlsson sa...

Kan bara instämma; och förundras och än mer förskräckas över hur fort tillvänjningen går i svenska domstolar! Bäva månde de rättrogna!
(d v s de som fortfarande tror på oförytterliga mänskliga rättigheter).

Anonym sa...

När Stabbe och Timbuktu ger sig på en svensk parlamentariker går det an att vara konstnär och i skydd av provokatör-statusen undkomma.En svensk parallell bara.
Uppenbarligen kan blott vita hetsa mot icke-vita.
HUBERT

danpark sa...

Hela domen finns här. http://snaphanen.dk/upload/2014/04/Dan-Park-dom.pdf

Anonym sa...

Du jämför med totalitära stater.
Jag fick samma känsla när jag läste stycket.
Uppenbarligen sker en stegvis eller gradvis förskjutning mot en sorts mjuk censur.
En utveckling som känns som att vi går bakåt i utvecklingen.
Muren föll 1989 och öst fick yttrandefrihet.
Men tydligen går vi bakåt. Suck!