fredag 25 april 2014

25 april - för 40:e och 30:e gången

Med mina två yngsta döttrar
i Lissabon 1997


25 april har i fyrtio år varit en märkesdag för mig.

Idag, 25 april 2014, fyller min yngsta dotter 30 år.

Hon föddes på den portugisiska revolutionens 10-årsdag.

Så idag dubbel-firar jag. Trots att utvecklingen i Portugal ter sig både olycksbådande och ser dyster ut, finns det skäl minnas att landet före 25 april 1974 var en hård och brutal diktatur. Kolonialkrigen hade förstört en hel generation av landets söner. Portugal befann sig djupt ner i social, politisk och geografisk isolering.

Portugal blev aldrig ett turistmål för mig. Den första resan dit gick tillsammans med en vän, född i Lissabon men bosatt i Malmö, då han ville visa sin barndoms kvarter.

Det var också då, i april 1983, som jag föll ner i fadons värld. Det räckte med en kväll och det var klippt. Sedan stannade jag där, år efter år, i fado-kulturen med allt vad den innebär av musik, sång, poesi, vin och värme. 

Nu är det många år sedan jag befann mig i Lissabon. Nu odlar jag staden, kulturen och 25 april som minnen av ett tidigare liv. Förvisso läser jag fortfarande Fernando Pessoa och lyssnar till den fina musiken. Just idag är en minnesdag - och en dag jag gärna firar.

***

Ur min bok Lissabon - miljöer, människor, musik:

Regimen gjorde sig också skyldig till omfattande övergrepp mot folken i de kolonier man styrde över. Kanske var det just kolonialismen och dess krig som ledde fram till den rörelse i militärens led som 1974 störtade fascismen i en oblodig kupp, kallad Nejlikornas revolution. När regimen föll hade Salazar redan försvunnit från scenen, han dog 1970 sedan han 1968 drabbats av en massiv stroke, då Marcelo Caetano tog över som premiärminister. Det var alltså Caetano som störtades 1974.

Den där morgonen sändes en sång i portugisisk radio. Den utgjorde startsignalen för Nejlikornas revolution och var skriven av José Afonso:

Grândola, vila morena,
Terra da fraternidade.
O povo é quem mais ordena
Dentro de ti, ó cidade
Dentro de ti, ó cidade.
O povo é quem mais ordena
Terra da fraternidade,
Grândola, vila morena.
Em cada esquina um amigo,
Em cada rosto igualdade.

(Ungefärligt innehåll: Grândola, mörka stad,/ I broderskapets land./ Hos dig är det folket/ som bestämmer/I broderskapets land./ Grândola, mörka stad./En vän i varje hörn,/Jämlikhet i varje ansikte.)






Inga kommentarer: