måndag 28 april 2014

Måndagsdöden

Gramsci, 1922
I morse hittades den man som försvann i julas här i staden. Han flöt mellan vassen i Hammarsjön. I morse fick jag också kännedom om detaljer i den märkliga monopolisering som pågår på kulturredaktionerna i landets lokalpress. Jag kan vända både den fysiska och den kulturella döden ryggen, av den enkla anledningen att den verkliga världen inte längre verkar vara min.

Det jag däremot verkligen fruktar är vad Putinregimens agerande i Ukraina ska leda till. En försommardag med värme och skönhet som den här vill man helst inte tänka alltför långt. Och ändå gör man det. I varje reportage från Ukraina ser jag vårklädda människor flanera under blomstrande träd. Grönskan är frodig som här. Men de bär på både oro och rädsla.

Med posten kom nya numret av Författaren. Nu med radikal läderklädd ung författarinna som gästredaktör. Tidskriften liknar i allt högre grad ett organ för den samlade svenska vänstern. Det är kanske just vad den är?

Nu åker jag och handlar. Det blir säkert något starkt för kvällen också. Om inte annat för att lindra de fysiska smärtorna. De andra ber jag Gramsci och Márai ta hand om.


3 kommentarer:

Svensson sa...

Gällande Ukraina och krisen med Ryssland och allt: får jag fråga varifrån du får dina uppgifter om att detta kommer att leda till en än värre kris?

Är det sådant som svensk TV? DN? Alltså etablissemangsmedia?

I så fall får jag anmäla min skepsis mot dessa kanalers objektivitet i frågan.

Inre exil sa...

Svensson, jag förlitar mig framför allt på de två slavister som finns i familjen, och som dagligen befinner sig antingen på plats eller i kontakt med tillförlitliga personer. De ger mig förstahandsuppgifter som nog rätt så ofta utgör grunden för mina ställningstaganden. MSM betyder för mig i princip noll och intet.

Svensson sa...

OK, bra att veta.

Jag vidhåller dock att läget är under kontroll och att det inte blir krig. Det är min profetia.