Respons. Ny tidskrift. Min fråga: hur höja nivån?

I första numret av den nya tidskriften Respons skriver redaktören Kay Glans: "Vi som arbetar med detta projekt tänker gärna på det som del av en folkrörelse bort från bollhavet. Inget åsiktskotteri kommer att dominera tidskriften, den är en mötesplats för alla som trots olika uppfattningar är eniga om att nivån på det offentliga samtalet måste höjas."

Kan man bli mer enig? Jag noterar alldeles särskilt de sista orden. Det offentliga samtalet är idag inte bara lågt. Det är obefintligt. Istället för samtal har vi fått dagis-pedagogiska åsiktsparader.

Nå, det är bara det att på sidan bredvid Kay Glans ledare har Bonniers infört en helsidesannons. "Låt den arabiska historien komma dig nära" säger den och presenterar, vid sidan av en bok om arabisk vetenskapshistoria, en uppväxtskildring från Iran! Jag häpnar. Är annonsavdelningen på Sveriges största förlag så obildad att man inte vet att Iran är något helt annat än ett arabiskt land? Har någon där hört talas om perserna, har den persiska kulturen möjligen haft betydelse för oss européer?

Inför nästa nummer av Respons föreslår jag att redaktionen påtalar så grova fel för de annonserande förlagen. Börja med Bonniers. Man kan nämligen inte höja nivån på något obefintligt.

Och tidskriften i sig då? Den ser lovande ut. I många avseenden en tidskrift i samma tradition som Axess - men utan den monomane Johan Lundbergs anda över sig. Frågetecken sätter jag dock för det faktum att vissa redan överrepresenterade skribenter finns med här också. Nog har sådana som Håkan Arvidsson, Sven-Eric Liedman och Gunnar Wetterberg tillräckligt med tribuner redan? Kanske är de rent av så vanligt förekommande att man gäspar när man ser deras namn? Jag gör det i alla fall. Hade Respons framöver kuraget att låta några ovanliga skribenter synas skulle mycket vara vunnet. De är förstås svåra att hitta, men i takt med att dagspressens kritikerutrymme minskar och likriktas finns det möjligheter för sådana rekryteringar.