Juldagen, en riktigt kall vårdag, i Tostberga hamn.

För att vara en juldag var den mild och vänlig. Men vore den en vårdag så var den alldeles för kall, där ute i havsbandet där vinden tjöt och slet i oss.

Ett mirakel kanske det är, vad vet jag, men allra längst bort vid sidan av den trasiga, sjunkande bryggan där byborna dumpar sitt trädgårdsavfall lyste blomningen mot oss.

Och som om det inte vore nog knoppades det rejält. Med hem följde förstås en vacker bukett.

Annars var Tosteberga hamn ganska öde i dag. Bara två husbilar. Någon ensam vandrare. Tyst, trivsamt, vackert.

Så länge det finns praktiska möjligheter att ta sig ut dit, finns det ingen anledning att avstå. Här inbillar man sig nästan att man sluppit helskinnad undan modernitetens tempel.

Foto: A. Nydahl