Texter, tankar, tvivel. Bloggen som drivs av Thomas Nydahl, startade en gång i tiden som Occident och har funnits i fem olika skepnader. Den kretsar kring litteratur, politik, musik och utblickar speglade genom dikten och filosofin. Perspektivet är alltid underifrån och bloggen prioriterar maktlöshet framför makt, ifrågasättanden framför dogmer. Söker du svar är detta inte rätt plats, här ställs det framför allt frågor. Utgångspunkt är alltid det enskilda, spröda människolivet. Bloggens namn är hämtat från en text av E.M. Cioran. Bilden är tagen i Aberystwyth, Wales den första riktiga sommardagen i år. Du når mig på thomas.nydahl@gmail.com

söndagen den 25:e december 2011

Jorden är en syndfull sång.

Jorden är en syndfull sång. Så heter den finska film som räddade julaftonskvällen för mig.

I navelskådandets tid är det nyttigt att påminna om något annat. En realism som varken väjer för det fula och smutsiga, eller för realiteterna mellan sexualitetens uttryck och dödens smärta.

Filmen gjordes i början av 1970-talet och visar hur ett nordfinskt samhälle försöker överleva i vardagen. Det är brist på det mesta. Kläderna man har på kroppen faller sönder. Smutsen äter sig in i bostäderna. Våldet står hela tiden hotfullt i dörröppningarna och människor måste fly angripande knivar och knytnävar.

De flesta medverkande är amatörer, men huvudrollen spelas av mästerliga Maritta Viitamäki(född 1952).

Filmen bygger på en roman av Timo K. Mukka från 1964.

Tack till Ulrika.

0 kommentarer: