Friedrich Christian Delius, tysk författare född i Rom 1943, har tidigare utgivits på svenska med Söndagen då jag blev världsmästare (2006). I Jan Erik Bornlids förnämliga översättning kommer nu den formmässigt mycket fascinerande romanen Porträtt av modern som ung.
Det första jag tänker när jag börjar läsa, är att jag här känner igen både Thomas Bernhard och Imre Kertész. Det är samma vindlande, magiska sug i texten. Den äter sig fram över sidorna och så snart man som läsare sugits in kan man inte lämna den.
Det kan te sig som en vansinnesidé att skriva en hel bok i en enda mening, endast kommaterad och med en enda punkt, men faktum är att det blir en alldeles speciell och mycket gripande berättelse av det hela. Texten är indelad i korta avsnitt, från ett par till ett dussin rader långa, som gör läsningen smidig.
Alltsammans utspelar sig under en enda promenad genom Rom, i huvudet på den kvinna som väntar författaren. Hon har kommit till Rom för att vara hos sin make, på det fjärde krigsåret, då han dock förflyttas till Afrika och lämnar henne ensam i den italienska huvudstaden. Hon vandrar, på makens uppmaning, för att upptäcka allt vackert Rom har att erbjuda, och tankarna far genom hennes huvud. Hennes oro maler och hon längtar sig sjuk efter Gert. Hon låter fraser och citat ur kristna texter fara genom huvudet, de tröstar och ger henne ett annat perspektiv än nuets promenad: "Gå igenom den trånga porten" mässar hon tyst för sig själv ur bibeltexten.
Romanens självbiografiska stoff röjs av det faktum att det naturligtvis är författaren själv som ligger i kvinnans mage. Han föds där, i den av först fascister och sedan nazister styrda staden, vars öde inte heller blev Tusenårsrikets.
Naturfoto: Anders Wikström.
Författarporträtt hämtat från Zeit Online.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar