 |
| Foto: Astrid Nydahl |
I dag tisdag skulle jag ha varit på sjukhuset för provtagningar. Men det var bara att stanna i sängen. Nytt försök onsdag morgon.
När jag ser mig själv i spegeln tänker jag det som står i rubriken. Men det är både en lögn och ett självbedrägeri. Tre av problemen hänger kvar. Krampen i fötterna och händerna pågår dygnet runt. Att jag fått magnesiumtabletter har inte ändrat på det. Gå på toan gör jag, men det är bara tack vare mediciner det fungerar. Nätterna är ett inferno sedan jag tvingades sluta med Tofranil/Anafranil efter 35 år. Sömnlöshet i kombination med ångest befrämjar inga livsbejakelser. Rakt tvärtom leder den till mycket mörka tankar.
Så hur kan jag ens våga tro att jag ska bli frisk igen? Det vågar jag inte. Om precis en vecka är det halvårskontroll efter hjärtstoppet. Då får jag i alla fall träffa en gedigen och trovärdig läkare. Han är specialist, född i Ungern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar