Per Erik Tell: Läsa - Resa - Dö

Per Erik Tells nya bok  Läsa - Resa - Dö (Ultima Esperanza Books) är en fin samling resetexter från många länder och flera kontinenter. Det är Tell när han är som bäst, en väl påläst men alltid avspänd resenär som med humor och kunskap i en bra kombination tar läsaren med till vardagsmiljöer och möten med människor man annars aldrig skulle ha hört talas om.

Samlingen börjar i Argentina, där Tell bodde under en längre tid. Jag minns den tiden, då han drev en blogg från platsen och berättade om såväl argentinska utflykter och möten som avstickare till grannländerna.

Tell visade att den här sortens resejournalistik utmärkt går att förena med bloggen som metod: omedelbar, aldrig pretentiös, alltid öppen för det oväntade och överraskande. Bloggen har ju också, som den riktigt läsvärda resejournalistiken, den personliga infallsvinkeln och tonen som en förutsättning.

Den som försöker sig på att vara "objektiv" blir bara fånig.

Per Erik Tell tar oss också med till USA, Kanada, Ungern, Georgien, Liechtenstein, San Marino, Monaco, Andorra, Luxemburg, Frankrike, Danmark, Skottland, Marocko, Indien, Tyskland, Belgien, Estland, Litauen, Ryssland, England, Irland, Finland, Norge, Indonesien, Grekland, Portugal, Slovenien, Serbien, Kosovo, Makedonien, Albanien, Montenegro, Bosnien, Kroatien, Schweiz och - just det: Sverige! I just den här ordningsföljden kommer de i boken. Han har publicerat sina reportage i en rad olika tidningar och tidskrifter.

Den sista långa texten från Sverige berättar - dag för dag - om en motorcykelresa mellan Ystad och Haparanda 2011 (och hem igen förstås). Den är en sällsynt pärla bland svenska reseberättelser som kommer nära både miljöerna och människorna. Jag som ägnat mig åt Albanien och Kosova sedan 1970-talet läser förstås med lite extra glädje artiklarna därifrån.

Som ni ser av listan är Tell en mycket berest man. Han har inte nöjt sig med att se den egna gatan i den egna staden utan intagit världen på det allra mest självklara sätt. Den ligger ju öppen för oss i turismens och charterresornas tid. Skillnaden för Tell är sättet han reser på. Men också sättet han närmar sig ett nytt land och en ny kultur. Hans ödmjukhet är på ett nästan omärkligt sätt förenad med en skånsk avadå-attityd som plockar ner saker där de hör hemma, på och i den jord vi alla delar.

Unna dig en riktig hängmatteresa denna sommar med att läsa Per Erik Tells reseberättelser. Du kommer inte att bli besviken.