fredag 3 juli 2015

"Fascist" eller verklig fascist?

I essän "Vem är inte fascist" skriver Paul Gottfried:

Paul Gottfried
Mussolini åberopade ”det latinska” som kärnan i Italiens nationella identitet, och i den utsträckning han hoppades kunna återskapa ett italienskt imperium, såg han det som en återvändo till deras romerska förflutna. Denna strävan att återgå till sin forna storhet var ett återkommande fascistiskt tema, tillsammans med återuppbyggnaden av en social hierarki som skulle anpassas för nutida behov. I kontrast till detta motiverar de neokonservativa sin politik genom att hävda att den bidrar till att frigöra bakåtsträvande samhällen från traditionens bojor. De vill göra andra folk mer som senmoderna amerikaner – konsumtionsinriktade, individualistiska, och fria från patriarkalt förtryck. Denna distinktion är inte ett försök att rättfärdiga vare sig nationskänsla eller den expansionistiska utrikespolitik som den kan leda till. Den poängterar helt enkelt skillnaden mellan olika saker.
John Lukacs
Historikern John Lukacs har gjort iakttagelsen att alla jämförelser mellan tysk nazism och latinsk fascism slutgiltigt bevisat att det inte fanns någon generisk fascism. Lukacs uttalande är till hälften sant. Det existerade en stor klyfta mellan nazismen och den latinska traditionen av auktoritarism, i vilken fascismen var en kontrarevolutionär rörelse som låtsades vara en radikal revolutionär kraft. Trots en eventuell konvertering av vissa latinska fascister till Hitlers mordiska och totalitära projekt, var de två inte samma sak, och de flesta nazistiska kollaboratörer i ockuperade länder var inte övertygade fascister utan snarare opportunistiska politiker eller militära regeringar som var villiga att samarbeta med Tredje riket så länge de själva tjänade på det. Ändå fanns det en generisk fascism, och den var latinsk, korporativistisk och auktoritär och innehöll en mystisk nationsuppfattning. Denna fascism var långt mindre radikal och mindre expansiv än den tyska nazismen. Den sistnämnda hade lånat organisationsmodeller från fascismen men också från det socialistiska experiment som just då pågick i Stalins Ryssland.
Jag är inte alldeles säker på att Gottfried alltid har rätt, men här gör han iakttagelser som är ytterst väsentliga. Inte minst för svenska läsare tror jag att han har något väsentligt att säga. Så länge "fascist" och "nazist" här hemma används som skällsord utan egentlig bakomliggande kunskap eller insikt behöver vi läsa essäer som denna. Utan att instämma i allt menar jag att Gottfried här pekar på något ytterst väsentligt, nämligen det som utgör skillnaden mellan verklig fascism - och vad den konkret innebar också i relation till "Hitlers mordiska och totalitära projekt" som det står i texten, och fascismen som moderiktigt skällsord. Ser man inte den skillnaden är man antingen okunnig eller blind, eller båda delarna.

6 kommentarer:

Bengt O. sa...

Jag måste verkligen hänvisa till Arnstads utmärkta bok "Älskade fascism" som på ett föredömligt sätt diskuterar och redovisar hur dessa begrepp uppfattats och tillämpats genom tiderna. Jag vet att Arnstad av någon anledning gärna utsätts för mobbning -varför vet jag egentligen inte. Men eventuella brister på andra plan bör inte medföra att de viktiga verken om Günther resp. fascismen nedvärderas. Problemet är troligen att en "journalist" lyckas redogöra för saker som professionella historiker och politiker inte orkat ta tag i och nu känner sig akterseglade.

För mig är exkluderandet och den nationella pånyttfödelsen det centrala i fascismen. Därför räknar jag såväl SD som de danska och norska systerpartierna som fascistiska. Det betyder inte att jag tror att de vill bränna judar och oliktänkande på bål.

Thomas Nydahl sa...

Tack för din kommentar Bengt. Som du vet är jag inte överens när det gäller Arnstad och hans fascism-bok. Min recension finns här i bloggen. Men jag menar inte att det handlar om mobbing utan om seriös kritik och seriösa invändningar mot mycket av det han skriver. Inte minst det faktum att han först presenterade sig som historiker gjorde väl att förtroendet naggades i kanten. Att han redan inledningsvis anger utdikningen av de italienska malariaträsken som ett exempel på fascism (tanken på renhet) gör ju att man läser resten med största misstänksamhet.

Jag förstår inte hur du kan karaktärisera DF som fascistiskt. Det är ju istället ett mycket typiskt missnöjesparti från början - bildat av människor som en gång funnits vid Glistrups sida. Ur detta missnöje växte sedan ett politiskt program som saknar varje förbindelse med fascismen. Man skulle rentav kunna säga att huvuddragen i detta program hämtats från det socialdemokratiska arvet. Här finns hela folkhemstanken formulerad. Å andra sidan finns det ju historiker som hävdar att Per Albins folkhemsidé i själva verket var identisk med Mussolinis fascism... så allt är möjligt att vrida dit man vill ha det.

Med all respekt för din ståndpunkt Bengt ville jag ändå anmäla min här och nu. Trots att det går mot 30 grader idag och tankens flykt kanske inte är den bästa. Så nu far vi till Landön så Astrid får simma i Östersjön medan jag gömmer mig under ett träd med hatten på. God helg!

Bengt O. sa...

Jag unnar er en skön och avkopplande lördagsvistelse vid havet.Innan jag eventuellt kommenterar din kommentar (!) skulle jag vilja läsa din recension av Arnstads bok. Jag måste väl ha läst den förut men hittar den inte just nu.

Men glöm detta för ett par dagar åtminstone.

I morgon kommer mitt farväl till Centraleuropa på Flarnfri...

Thomas Nydahl sa...

Tack Bengt, hem om för lunch bara. 27 grader nu, det är mycket för mig, men vi gör ett nytt försök efter sill och potatis.

Här fanns min recension:

http://nydahlsoccident.blogspot.se/2013/04/henrik-arnstad-alskade-fascism-norstedt.html

Och här en annan text på temat:

http://nydahlsoccident.blogspot.se/2013/04/intressant-om-arnstads-bok.html

Du vänder alltså tillbaka till Sverige? Ska bli spännande att läsa.

Bengt O. sa...

Tack för länkarna som jag nu läst ännu en gång. Seriös kritik är naturligtvis inte lika med mobbning och jag syftade givetvis på trollarméns kommentarer som alltid dyker upp när någon skriver om Arnstad. Eller SD.

Jag noterar ännu en gång din uppfattning som ju är logisk utifrån de ståndpunkter du intar i dessa frågor. Den är värd all respekt särskilt som du studerat frågorna i grunden i motsats till allt löst tyckande som förekommer. Men jag håller fast vid min egen uppfattning både om Arnstad och DF och FP.

En kritikpunkt som jag också framfört till Arnstad är att han i två böcker nästan helt förbigår Österrike vilket är märkligt eftersom det är det land i Europa där ett fascistiskt parti närmar sig regeringsmakten med stormsteg. Liksom SD har FPÖ också nazistiska rötter.

Önskar dig en fin söndag - bry dig inte om att läsa om min vånda på Flarnfri...

Thomas Nydahl sa...

Tack ska du ha Bengt! Noterar särskilt det sista du skriver om Österrike.
Hoppas ni får en hyfsat bra hemresa genom Europa - har förstås läst Flarnfri nu på morgon - och att det ska gå att "anpassa" sig till Sverige. Men det är sannerligen inte lätt. Skippa kortbyxorna, sportkepsen och t-tröjan med "skämt" på - så avviker du i alla fall från alla de svenska män som har tonåren som högsta ideal!