Foto: Astrid Nydahl |
I dag vandrade vi utmed havet i Åhus. Solen lyste på oss, fyra plusgrader räckte för en fin utomhusfika.
Bloggen förlorar många läsare varje dag. Är kriget inte ett ämne för mina gamla, trogna läsare? Så kan det vara, men jag insisterar.
Är elpriserna ett ämne? Bensinpriserna? Kaffepriserna? Mjöl- och brödpriserna?
Vi människor granskar alltid det som angår oss mest. Med en fattigpension måste också jag räkna på varje sak. I går fick vi hem ett helt nyslaktat lamm, som gått i Häglinges hagar, byn Astrid kommer ifrån. Det fyller två hela hyllor i frysen och ger oss mat länge framöver.
Elpriserna kan vi inte påverka, men vår hyresvärd har elavtal med LRF som gammal bonde. De prutar allt de kan från leverantörerna. Men dyrt blir det. På tal om det blir jag rasande när jag hör politiker eller mediamänniskor tala om "dyra elräkningar". Tror de att det är själva räkningen som är dyr, eller har de tappat bort grundskolans elementära information?
Kaffe köper vi bara när det är extrapris. Bröd i princip aldrig. Mjöl behöver jag för att baka. Bensin förbrukar vi allt mindre, av kända skäl. Men vi försöker komma ut till havet dagligen.
Vad oroar mig mest? Det enkla svaret är just Putins fascism och hans ryska krigsmaskin!Att önska Putin död är att samtidigt önska Ukrainas folk freden och friheten åter.
Skärmdump från The Guardian söndag |
1 kommentar:
Här frågar mina grannar om jag vet vart skyddsrummen är. Så jag lugnar dem och förklarar vart de närmaste ligger. Förr pratade vi om annat. Nu ser jag rädslan.
Det är förfärligt att läsa om Ukraina. Mitt första barndomsminne är krig. Känner mig hjälplös, skänka lite pengar är ungefär det jag kan göra.
Fortsätt att skriva.
Skicka en kommentar