onsdag 13 juli 2016

Camerons sista ord, sista arbetsdagen

Övre Tväråselet, Älvsbyn. Foto: Astrid Nydahl
”I was the future once”  (David Cameron 13 juli 2016)

När David Cameron idag lämnade sina uppdrag fällde han några ord som säkert kan komma att bli bevingade. I själva verket kan snart varje europeisk politiker, oavsett partitillhörighet, använda dem som ett enkelt men kärnfullt farväl.

Verkligheten har hunnit ifatt dem. Om de trodde sig vara framtiden, eller om de beskrevs av andra som framtiden, visade det sig att de var det förflutnas felaktiga svar på de avgörande frågorna.

Inte ens en miljöpartist i Sverige kan längre beskriva sig som ett svar. Tvärtom är de hopplöst förlegade i sina dödskompromisser med en socialdemokrati som fortfarande inte tycks ha sett eller förstått vad ”utmaningarna” (det vill säga hoten) består i. Om den gröna rörelsen beskrevs som ”framtiden” när det begav sig kan den idag bara beskrivas som det förflutna och det förlegade. Det är en omständighet den delar med vårt lands övriga politiska partier.


Att David Cameron skulle träffa rätt den sista dagen på jobb var det väl inte alla som förväntade sig. Men han gjorde det, till lärdom för andra.


7 kommentarer:

Rune sa...

”I was the future once”
Vad blir det på svenska? Om det var denna mening som du syftar på?
Rune

Thomas Nydahl sa...

Hej Rune. Det betyder ungefär att "En gång betraktades jag som framtiden", eller bokstavligt "Jag var en gång framtiden". Nu har jag just avslutat två timmar med BBC och sett Theresa Mays fantastiska första lilla tal vid No. 10 - så radikalt som hon uttryckte sig har jag aldrig hört en brittisk Labourmänniska göra. Det blir en spännande höst.

Cello sa...

Det var det värsta tal jag någonsin hört (och läst i Spectator). Etablissemanget måste vara desperat när man låter sin marionett hålla ett sådant bolsjevistiskt tal. Gud vad falsk det klingade. Desperationen griper omkring sig. Dan Eliasson belönas för sitt chefskap av brittisk polis-organisation. Razzior i Tyskland mot "högerextrema näthatare". Tommy Robinson hotad med åtal för hets mot folkgrupp för en St George-flagga med texten "Fuck ISIS". Vad mer att vänta i lagväg? När kontaktar Europol eller Säpo uppstudsiga bloggare och frågar om motiv - som Kanadas kommission för mänskliga rättigheter frågade Ezra Levant om varför han låtit publicera Muhammed-karikatyrerna.


Funderar på att upphöra med allt bloggande och twittrande.

Thomas Nydahl sa...

I själva verket tror jag att Mays första tal var resultatet av noggrann planering och diskussioner om taktik och strategi, både inför Brexit och inrikespolitiskt gentemot Corbyn. Det är ju ett fantastiskt tal - retoriskt lyckat med argument som säkert går hem i stugorna, också hos de desillusionerade. Med fantastiskt menar jag just det jag här skriver: ett tal där varje ord är vägt på guldvåg. Inte alls "bolsjevistiskt", snarare ett klassiskt vänsterliberalt tal som riktade sig såväl till Unionens trilskande delstater och till landets fattiga, förtvivlade och desillusionerade. Hur lång effekt ett sådant tal har vet vi inget om. Men det är fascinerande att nu följa GB inför Brexit. Att hon valde Boris J. till utrikesminister är minst lila förvånande som talet. De exempel du ger från Sverige och Europa är i mina ögon bara tecken på att vår överhet är nöjd med sig själv och att de när de slår mot dissidenter gör det därför att de måste. Något annat hade väl inte varit att vänta?

Johan sa...

Hej Thomas!

Cameron anspelar på sitt allra första Prime Ministers Question Time, när han som nyvald oppositionsledare (2005) retsamt sa till den dåvarande premiärministern Tony Blair: "He was the future once".

https://www.youtube.com/watch?v=5fev4DYrER4

A propos talet, Theresa May är dotter till en kyrkoherde och har ett genuint socialt ethos utöver att hon med journalisten Toby Youngs formulering: "placed her tanks firmly on labours lawn", med ett öga på nästa val

Thomas Nydahl sa...

Stort tack Johan, jag uppskattar din kommentar väldigt mycket eftersom du sätter in dessa två saker i sina sammanhang!

elina sa...

Det korta talet Cameron höll utanför Downing Street 10 när han meddelade sin avgång var också klar, elegant, lämnade inga tomrum eller frågor.