Vad gjorde dem så galna att de mördade massor med människor i London? Islam är mitt bud. Islamism är andras bud. Jag är lite trött på distinktionen eftersom jag är av den bestämda uppfattningen att det inte skulle finnas någon islamism utan Koranen, moskéerna och imamerna.
Se denna brittiska dokumentär om hur människor i de sprängda tunnelbanevagnarna bistod varandra. Man fäller förstås många tårar men man blir framför allt ganska övertygad om vad människor förmår göra i extrema situationer. Den lärdomen är kanske den viktigaste, eftersom hela Europa och inte minst Sverige nu är på väg djupt in i den mest extrema epoken efter kalla kriget.
Denna situation kräver egentligen bara en sak av oss: att vi aldrig glömmer varför dessa vidriga terrordåd äger rum, eller vem det är som beslutar om och utför dem. I detta ligger också det uppfordrande kravet på oss alla att med behärskat lugn studera islamismen för att förstå vad det är för rörelse som vill oss så illa. Alla som ser Rapport på tv har hört talas om Islamiska staten - men det räcker sannerligen inte. Islamismens styrkor är både större och mycket mer än IS. Den som avstår från kunskapen ska inte bara göra bort sig i de mest elementära diskussioner över kaffet, utan också visa att det är just okunskapen som är själva förutsättningen för islamismens framsteg.
Räcker det inte att lära av det europeiska 1900-talet och de katastrofer som totalitära ideologier ledde till? Är inte nazismen och kommunismen tillräckliga stora läxor för att man ska förstå islamismens djupaste avsikter, metoder och mål?
Minns sjunde juli 2005. Minns inte bara offren utan också vem mördarna var.
11 kommentarer:
Javisst finns islam som ett rättfärdigande, och en inspiration för våldets brutalitet, men det som gör unga välutbildade muslimer till terrorister tror jag är en känsla av entitlement (det finns inget bra ord på svenska). De upplever att de trots utbildning och trots att de får välbetalda jobb ses som andra klassens medborgare. De uppnår inte den ställning och den respekt de anser sig ha rätt till. Och här kan jag citera den danske psykologen Nicolai Sennels slutsats efter att ha intervjuat muslimer i fängelse: “Muslimer får lära sig att vara aggressiva, osäkra, ansvarslösa och intoleranta”.
Islam bär en stor del av skulden för detta, eftersom religionen lär ut hjälplöshet och fatalism. Det är en stor och viktig skillnad mellan den muslimska och katolska moralen jämfört med den protestantiska som gav människan makten – och ansvaret – över sitt liv. Trots att jag är ateist känner jag en viss tacksamhet för reformationen.
Jag inser att det här är en förenklad bild, men den speglar nog en del av sanningen.
Ulla Wickman
Instämmer Ulla.
Det är också i detta predikament - den inlärda oförmågan till personligt ansvar - som socialism och islamism gifter sig.
Vi ser just nu hur Alexandra Pascalidou et consortes urskuldrar grekerna med att de utsatts för bedrägliga långivare!
Ett skådespel, drama eller komedi beror på ideologi hos betraktaren.
Lars-Erik Eriksson
Minns att en av självmordsbombarna fick en martyrbegravning i sin hemby. Storbritanniens muslimer försäkrade att landets muslimer stod bakom den övriga befolkningen i sin avsky för dåden,men 25% visade en viss förståelse för självmordsbombarna,och 6% hade full sympati för dom. Jag har inget emot Pakistanare annars,tvärtom,på det sjukhus jag arbetar på i Köpenhamn finns ganska många från Pakistan. Vänliga,humoristiska människor,och de är rätt västliga i sin attityd. Men någon berättade för mig att de känner krav på sig att anpassa sig till sina hembyars ålderdomliga sedvänjor och sharialagar,när de besöker släkten hemma. Jag håller med Lars-Erik Eriksson om islamismens likheter med socialismen. När jag läser vissa islamistiska texter slår det mig hur omogna de verkar. Man kräver respekt utan att ha förståelse för att respekt är något som man gör sig förtjänt av. Synen på frihet,är också något jag minns från mina år som aktiv kommunist på 70-talet. Vi kämpar för demokrati och yttrandefrihet,men bara för dom som tycker likadant som vi! John Solberg.
På mig tycks det inte som om de mera moderata muslimerna gör tillräckligt för att stävja tendenserna till radikalisering hos de yngre, de s.k. andra-generationarna. Det är ju dessa som bär ansvaret för de flesta terrordåden vi ser idag. De är födda och uppvuxna i väst i många fall och har god utbildning men har av olika skäl hamnat i fundamentalistiska kretsar. En nyckel till färre terrordåd tror jag är just detta, att hindra att yngre hamnar snett. En annan faktor är att västvärlden inte kan erbjuda tillräckligt med arbete, de flesta länder är utsatta för avindustrialisering och nya jobb i andra sektorer är inte tillräckligt för att uppväga bristen. Det gör att ev, integration inte blir av. Sökandet efter mening i tillvaron leder sedan till religiös extremism eller kriminalitet.
Sökandet efter mening i tillvaron leder till religiös extremism eller kriminalitet. Det är ju en av förklaringarna varför religiös extremism uppstår,men knappast någon ursäkt..Jag har kontakt med många Thailändare i Malmö,och en viss kontakt med folk från Kina,Vietnam,och Fillipinerna. Många av dem kommer också från en fattig bakgrund,så vitt jag kan se har de knappast ett bättre utgångsläge än muslimska unga män. Ändå har de flesta Asiater jag känner lyckats skapa sig ett liv här. En skillnad tror jag är att de är stolta över de kulturer de kommer från. Muslimer från mellanöstern verkar mer identifiera sig med sin klan eller att vara muslimer. Jag har också hört att många muslimer bör på ett visst mindervärdeskomplex,för att de var världens herrar en gång i tiden,de blir dessutom itutade att som muslim är man överlägsen andra människor. Samtidigt är ju verkligheten att de kommer från länder som knappast präglas av framsteg,utan fattigdom,korruption,och våld...Jag tror också att speciellt buddhismen,men också kristendomen ger en annan möjlighet att vila i sig själv än islam..jag har fått uppfattning att islam är en lagreligion i högre grad än andra religioner,den bygger mer på underkastelse,,,och rädsla för att bli straffad av Allah om man gör fel.. Kristendomen har ju trots allt utvecklats en hel del på grund av att västvärlden har genomgått tex renässansen,industrialiseringen,demokratisering..en långsam process som har bland annat präglat vårt förhållande til religion...Och länderna i Östasien har visserligen en annorlunda historia,många av dessa länder har ju varit kolonier,men de verkar ha en mycket mer pragmatisk och positiv inställning till tillvarons svårigheter än vad som finns i islam..
Bertrand Russell skriver att Österlandets folk hölls kvar av tron på magi o gudom, deras lagar var upprättade av gud medan vi i väst visste att lagarna grejade vi själva och eftersom vi gör fel vi människor kunde allt förbättras i väst.
Efter andra världskriget påtvingade USA det japanska folket ide'n om konkurrens och alternativa vägar att lyckas. USA gjorde samma sak med Sydkorea och sakta men säkert har Asien reformerats. Enda utomafrikanska kulturen som motstått dessa ideer är den vi alla bekymrar oss för dessa dagar.
Lars-Erik Eriksson
Med all respekt för Bertrand Russel,var han inte ett barn av sin tid när det gällde synen på tredje världen? Alltså att infödingarna kan egentligen dra några slutsatser på egen hand,man måste banka vett i skallen på dom först. Jag tror att redan för drygt hundra år sedan så visste man i både Japan och Thailand tex att lagarna fixar vi själva. De länder utanför Europa jag har mest erfarenhet av är Thailand i första hand,men också Kina och Laos. Thailand har aldrig varit en koloni,men man har anammat mycket av västvärldens tekniska utveckling. Det är något som man började med redan för drygt hundra år sedan. Kulturellt verkar de dock mer intresserade av Kina,Japan,och Korea. Jag tror att deras kulturer är mycket mer pragmatiska än den islamska kulturen i mellanöstern. Jag känner en lärare som arbetat på en Rosengårdsskola i många år. Hon säger att muslimska elever kan på fullt allvar säga att egentligen behöver dom inte lära sig något,utan alla svar står i koranen! För att inte generalisera har hon ju haft åtskilliga elever som har blivit akademiker,men de verkar tyvärr vara en minoritet. John Solberg.
John.
Asiaterna lämnade Afrika 50.000 år före europeerna.
All intelligensforskning visar att sydostasiaterna (Korea, Japan)klarar binettesten bäst tillsammans med europeiska judar.
I Kina uppfann man glasögon, krut, tryckarkonsten men man förbjöd vidareutvecklingen av dessa innovationer av rädsla för att tappa kontrollen.
Det är alltså inte den intellektuella förmågan som brustit när Asien körts om av väst där individualismen uppstått och uppmuntrats.
Konfucianismen mottogs av de styrande med öppna armar med dess huvudbudskap att cementera klasserna och motarbeta social rörlighet.
Europa bestod av en massa starka städer som blev kungadömen och en gynnsam konkurrens uppstod.
Lars-Erik Eriksson
Lars-Erik Eriksson. Dina synpunkter är intressanta,och jag håller med om att Kina tex var oerhört inåtvänt på 1800-talet. Man ansåg att man redan visste allt som borde vetas,och fick en chock när man besegrades av väldiciplinerade Brittiska trupper i opiumkriget. Men det jag ville fokusera på i mina inlägg var väl mer varför Östasien har lyckats gå framåt med stormsteg när den muslimska världen med få undantag står och stampar. Jag tror inte att det bara är för att väst bankade vett i skallen på dom efter andra världskriget. Men som sagt,dina inlägg är intressanta,och du verkar besitta något som tyvärr verkar alltför sällsynt nuförtiden,det man förr kallade bildning! Har du någon egen blogg? Thomas blogg är inte så välbesökt,men inläggen håller en riktigt bra standard,långt bättre än det mesta jag har sett på facebook i allafall.(Det säger kanske inte så mycket). Nej,nu har jag inte mer att säga för den här gången. Önskar dig en trevlig helg. Mvh John.
John.
Tackar ödmjukast för oförtjänt beröm.
Egen blogg? Nej.
Men Asien är intressant. Vi vet att asiatiska invandrare är mindre brottsbenägna än majoritetssvensken. Detta är också något BRÅ har slutat uppmärksamma och ett faktum svenska medier undviker som pesten.
Kanske kulturell mognad gör skillnaden? Jag vet inte.
Japan är ett homogent samhälle eller vad svenska etablissemanget skulle benämna genomfascistiskt. Kynnet har vi kanske gemensamt, svenskar o japaner, lugna, saktmodiga, strävsamma?
Men, vi svenskar har förlorat kulturlojaliteten till skillnad från japanerna?
Trevlig helg.
Lars-Erik
John och Lars-Erik, tack för er mycket intressanta diskussion. Tänk om kommentarfältet kunde upptas av mer sådant, det hade varit både glädjande och inspirerande.
Tack också till övriga som kommenterat.
Skicka en kommentar