I gårdagskvällens Same-nyheter Oððasat berättade man att en samisk grupp rest till Jerusalem för att inhämta kunskap om hur man blåser liv i ett döende språk. Ingen har väl missat det faktum att man i Palestina, långt före staten Israels grundande, levde mitt i en språklig renässans. Den drivande kraften var poeten Chaim N. Bialik. Han (och Ben-Yehuda) "återuppväckte" ett slumrande språk. De blev båda legendariska.
Det påminner mig om att det fanns två lokaler jag särskilt tyckte om att besöka i Jerusalem. Den ena var bokhandeln på Ben-Yehuda, där jag köpte denna tvåspråkiga utgåva av Bialiks poesi. Den andra var en halvskum (nästan i mörker liggande) antikvariatsbokhandel som låg på en bakgård in från King George. Där kunde man på en veranda, som löpte utmed husets tre innerväggar, ta med sig en kopp kaffe och bläddra i de böcker man intresserade sig för. Det var så jag upptäckte den judiske teologen och filosofen Emil Fackenheim.
2 kommentarer:
Hur var det med en litauiske juden Ben Jehouda och det "nyskapade" språket ivrit? Vill minnas att jag i början på 1970-talet tillsammans med andra i vår turistgrupp i Jerusalem fick träffa hans dotter, Dola Ben Jehouda - eller kanske Bat Jehouda.Hälsningar från slätten mellan Landön och Tosteberga och
Gunnar Bartholomeus
Tack Gunnar, det har du alldeles rätt i. Jag gjorde ett tillägg! Hälsningar till er därute i det vackra. Thomas
Skicka en kommentar