När jag får böcker för recension händer det allt oftare att de är så illa gjorda att de faller sönder vid första läsningen. Då går jag bakåt i tiden och funderar över vad bokkonst är. Den här lilla volymen, bara snäppet större än en tändsticksask måste ha lästs tusentals gånger. Den kommer inte att falla sönder i min generation, förmodligen inte ens i mina barnbarns.
Jag fick The Songs of
Burns av min son för exakt tio år sedan. Trots att den stått exponerad för ljus och damm sedan dess håller den stånd mot tidens och livets nötningar. Att hålla den i handen är som att kittlas av en fjäder.
Kanske är jag ändå mest fascinerad av att Signe Petersson köpte den i London, i april 1926.
När jag får böcker för recension händer det allt oftare att de är så illa gjorda att de faller sönder vid första läsningen. Då går jag bakåt i tiden och funderar över vad bokkonst är. Den här lilla volymen, bara snäppet större än en tändsticksask måste ha lästs tusentals gånger. Den kommer inte att falla sönder i min generation, förmodligen inte ens i mina barnbarns.
Jag fick The Songs of Burns av min son för exakt tio år sedan. Trots att den stått exponerad för ljus och damm sedan dess håller den stånd mot tidens och livets nötningar. Att hålla den i handen är som att kittlas av en fjäder.
Kanske är jag ändå mest fascinerad av att Signe Petersson köpte den i London, i april 1926.
7 kommentarer:
Lyckost! Vilken vacker liten utgåva. Nu blev jag avundsjuk...
Själv fick jag en gång Robert Burns "Poems and Songs" av min mor som fyndat boken i London. Den innehåller även noterna till hans sånger...så här sitter jag och sjunger emellanåt.
Inkan, såg på nätet att sidan ägnad honom också innehåller noterna. Det är fantastiskt. Och ja, jag är väldigt förtjust i de här miniatyrerna. Som om de skulle gå att smuggla om de vore förbjudna!
Ja, den var fin. Jag har en nästan lika fin, och lika liten, inbunden grön sak; The Poems of Robert Browning. (Oxford University Press).
Jag läser den sällan (Är väl inte så galen i Browning) och jag har ingen aning om var den kommer ifrån, mamma, apa, maken?
Ser till min förvåning att den är inhandlad på Nordiska Kompaniet.
Hade de alltså en så fin bokavdelning en gång?
Innan Gucci-väskorna snodde allt av betydelse?
"Apa" skulle det inte stå, även om det lät kul, skulle stå "pappa".
Gabrielle, ett av våra barnbarn hävdar bestämt att hans mamma har varit apa, för han har lärt sig på fritis att vi härstammar därifrån. Jag trodde, med ett lätt fniss, att det var det du syftade på med mamma och apa!
Jag tycker mig ha märkt att bokryggar limmas dåligt från svenska förlag och bra från amerikanska, vad det nu beror på.
Skaffa Atlantis böcker. De har kvalitet, både när det gäller innehåll, papper och bindning!
Skicka en kommentar