torsdag 10 december 2015

Illusioner och så kallad trygghet

Foto: Astrid Nydahl
Dagarna går. Nätterna går. Månad efter månad harvar man. Och så en dag får man veta att det torp man stammar ifrån beboddes av just en soldat Harv. Hade man inte haft det namn man har - tack vare en generös fiskarefamilj i Landskrona som adopterade farfar - hade man kanske också med namnets rätt harvat vidare.

Jag tror inte det blir fler böcker av min hand. Jag har sagt allt jag har att säga. And the rest is silence... som Shakespeare konstaterade i Hamlet. Men jag reser till England snart igen. Jag gör det utan illusioner. Vet att det är ännu värre där.

Och när jag återkommer hem vet jag också att det svenska folket återvänder till sina sjupartistiska tryggheter. Ingenting har någon lärt.Varför skulle de lära något? Varje illusion tycks inge hopp. Låt det så vara, bara jag slipper vara med och säga ja.