tisdag 1 december 2015

Det "mångkulturella" nyspråket och Victor Klemperer

Malmö Central. Foto: A. Nydahl
Victor Klemperer är förstås mest känd för sina dagböcker från åren 1933-1945. Det finns mycket att säga om dem. De finns utgivna i två volymer i en box på svenska. Vill man studera hur nazismen sakta tar ett strypgrepp på det tyska samhället har jag svårt att tänka mig något bättre och mer avslappnat och nertonat än dessa. Klemperer är ju en man som tar sina språkliga instrument på största allvar. Och det är just därför jag nämner honom idag.

Vid sidan av dagböckerna finns också på svenska hans LTI. Tredje rikets språk. I den möter vi samma kyligt analytiska röst som i dagböckerna, därtill stram i hans roll som vetenskapsman. Jag har länge hävdat att just en sådan studie av vårt samtida Sverige och Europa är nödvändig. Men det kräver två saker: en analytiker som är språkvetare och en analytiker som dessutom har genomskådat det mångkulturella fikonspråket. Hur skulle man hitta en sådan person?

Klemperer (1881-1960)
Sedan i alla fall trettio år har vi sett en språklig förändring i Sverige som inte bara har att göra med naturliga och generationsbundna förskjutningar, eller med nya ord som infogas i språket. Vi har dessutom fått uppleva hur ett i det närmaste orwellskt nyspråk funnit vägen till den politiska sfären och till den mediala sfär som är offentlighetens. Den som ser en nyhetssändning känner förstås igen orden och det språkliga luddet från partikanslierna och riksdagen. Uttryck som "ensamkommande flyktingbarn" accepteras trots att de är både sakligt felaktiga och språkliga klichéer. Detta är förstås bara ett enda exempel. Jag kunde också ha gjort en lista för att exemplifiera vad jag menar. Och då hade jag förstås också tagit med ord och begrepp som "fredens religion", "mångkultur", "ansvarstagande yttrandefrihet", "hämndporr", "rasism", "anti-sionism", "rasifierad", "könsmaktsordning", "åsiktskorridor" - resten kan ni förstås fylla i efter smak och tycke. 

Not: Att jag tagit med bilden från Malmö Central har en mycket enkel förklaring: det är idag ställt utom alla tvivel att det i den väldiga människoström som kommit till Malmö denna höst och vinter finns ett betydande antal människor som inte kan betraktas som annat än ekonomiska migranter (och de skulle under andra omständigheter inte uppnå flyktingstatus). Välkomna var de alla fram till den dag regeringen kom fram till slutsatsen att det inte längre höll. Men som ni vet fortsätter galenskapen och i den också ett antal buketter med nyord.