Det var Cioran som fällde avgörandet för mig. För längesedan. Men stor förändrande betydelse.
”Mången har kallats svag för att han av inre eller yttre nöd frångått en tidigare livsåskådning. Men kanske denna livsåskådning aldrig var en livsåskådning – av det enkla skälet att det aldrig förr gällt livet!” (Hans Ruin, ur Askes och nåd, i Makt och vanmakt, 1940).
Som Hans Ruin mer än en gång påpekade i sitt författarskap ser vi frihetens värde först när den hotas. Under 1900-talet fanns det i Europa ett antal ideologier som gjorde mycket seriösa försök att krossa friheten. Vi behöver bara dra oss till minnes Mussolinis Italien, Hitlers Tyskland och Lenins/Stalins Sovjetunionen för att få syn på dessa ideologier och vilken effekt de kom att ha som statsbärande.
Vid
två tillfällen bröts Europa ner av förödande krig, först i
nationalistisk yra och försök till omfördelning av territorier och
kolonier, och sedan i de totalitära härskarideologiernas namn.
Fascismen, nazismen och kommunismen ansträngde sig, var och en på sitt
sätt att underkuva varje enskild individ, hennes drömmar och hennes
frihet.
Också religiösa och nationalromantiska idéer spelade stor roll under
hela 1900-talet, och även om de stora politiska idéerna idag ligger i
träda, kan vi se att politisk islam, islamismen, spelar en avgörande
roll över väldiga områden i världen, och att dess våldsamma variant ger
sig till känna i såväl små som stora terrordåd.
Till skillnad från den judiska diasporan i Europa – som löste sina religiösa, språkliga och kulturella behov mer eller mindre på egen hand genom synagogorna, undervisning samt press, litteratur och språkutveckling – har de stora muslimska befolkningsgrupperna i och med migrationen kommit att ställa omfattande krav på särbehandling, såväl i skolväsendet och arbetslivet, som i frågor om yttrande- och tryckfrihet.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar