Förtrollningen vid Tejo ägde rum i slutet av april 1983. Efter den var jag en annan människa.
Det handlade om mentalitet. Lissabon var ännu en ganska melankolisk stad, fado-kvarteren gjorde sitt till, och vi kunde sitta länge och väl vid borden, både på den här sidan Tejo, och i Casilhas där flodbåtarna lade till. Fast där var det fler verkstäder och industrier än restauranger och människorna tycktes på väg bort någonstans. Och så luktade det fiskrens överallt.
Jag tog de här bilderna hade aldrig anat vilken betydelse de skulle få för mig.
1 kommentar:
Portugal, lite av ett annat Europa, där på ytterkanten..
Var där året efter Nejlikornasrevolution, för att "be'bitta" revolutionen - jag var ju ändå en SKP sympatisör fast jag röstade pragmatiskt på VPK.
Såg Lissabon vara täckt av bokbord , överallt. Alla fraktioner var representerade, affischer från "golv till tak" på husväggama.
"Rödgardister" med röda armbindlar - som i Maos Kina - samlade in pengar på spårvagnen.
Kanske det var bra att ingen "fraktion" hade resurser att ta över statsapparaten...!?
Var på - riktig - fadoresturang
Vart Portugal befinner sig på den politiska richterskala kan jag och vågar inte uttala mig om..
Hälsar en närking
Skicka en kommentar