Central Park, New York. Foto: Astrid Nydahl |
Förlora
sig i det blå. Bortse och blunda. Tiga och misströsta. Måndag.
”och vad är lyrik?
jag vill berätta:
ett litet hus, smalt, högt och rummet där jag skriver detta,
överdrift!
men jag föreställer mig att allt sker
och vem är inte ensam, vem ej en värld?
Jag vill tiga om allt språket inbegriper.
Jag vill tillbaka dit där jag hör hemma.”
(Ur Vinterpalatset - 1959 - av Paavo Haavikko i tolkning av Bo Carpelan)
”och vad är lyrik?
jag vill berätta:
ett litet hus, smalt, högt och rummet där jag skriver detta,
överdrift!
men jag föreställer mig att allt sker
och vem är inte ensam, vem ej en värld?
Jag vill tiga om allt språket inbegriper.
Jag vill tillbaka dit där jag hör hemma.”
(Ur Vinterpalatset - 1959 - av Paavo Haavikko i tolkning av Bo Carpelan)
1 kommentar:
Underbar bild!
Och det är nog där vi alla hör hemma.
Även om "snacket" idag, tycks föra oss allt längre bort. Så är väl snirklande sig ändå lite likt?
"Trädgård" t ex, är väl på G? Och släktforskning?
Nog sätter sig allt så småningom - även ilska och olikheter?
När de som har den ekonomiska makten, har gjort upp om vem som bestämmer...?
För det är väl där som makt-fajten står just nu? (som alltid?)
Eller har jag fått något om bakfoten?
Skicka en kommentar