tisdag 17 september 2013

Bea Uusma: Expeditionen. Min kärlekshistoria (Norstedts)

Bea Uusma. Foto: Anna-Lena Ahlström
Jag fick ett recensionsexemplar av Bea Uusmas efterlängtade Expeditionen. Min kärlekshistoria. Den utkommer imorgon. Men detta blir en minirecension med förhinder och en dag i förväg. Ty boken jag fick visade sig vara en "textversion" som utgörs av en drygt 200 sidor lång, men liten bok i danskt band - där hela bildmaterialet tagits bort.

Är detta ny svensk förlagspolicy - den riktiga boken till kunderna och en stympad version till kritikerna? Nå, jag har köpt den riktiga utgåvan och den lär anlända inom kort. Ändå skriver jag här nu att Uusmas bok är en sådan ovanlig företeelse, därför att den är skriven utifrån brinnande passion och ohejdbar entusiasm. Det är en bok för var och en av oss som känner äventyret och det oväntade som en daglig del av våra hjärtslag. Det är en bok för oss som hellre söker upp det av människan oformade än springer runt i shoppinggallerior.

Bakgrundshistorien har jag sett henne berätta både i Babel och Go´kväll. Det har säkert ni med. Den bubblar av skapandeglädje. Ingen kan motstå hennes charm och förmåga att skapa en förståelse för varför hon tvingades skriva den här boken.

Uusma berättar i tv om en tråkig fest där hon råkar ta fram en bok: "Med Örnen mot polen. Andrées polarexpedition år 1897". Hon snor boken med sig hem, sjunker in i den och saken är klar: hon måste själv reda ut vad som skedde då expeditionen misslyckades. Boken är ett fint växelspel mellan Uusmas egna utforskningar, resor, läsningar, studier och våndor å ena sidan och skildringen av själva expeditionen, den misslyckades som dödade de tre männen. Dessutom berättar den om hennes unika stund på Vitön, den lilla landbit det nästan är omöjligt att nå fram till. Uusmas uppgift är att försöka förstå varför de tre männen dog när de väl kommit till Vitön efter att ballongen kraschat. De hade ju allt de behövde, inklusive mat! De olika teorierna diskuteras - Uusma är läkare och förmår navigera mellan de vetenskapliga teorierna.

Nu väntar jag på att den riktiga boken ska komma med posten. Och jag är samtidigt så glad och tacksam att ha fått läsa texten. Att jag sätter en fråga i marginalen beror helt och hållet på förlagets beslut att ge ut två versioner. Inte fasen vill man vara utan bildmaterialet!

Så här presenterar förlaget de två olika utgåvorna:
"Expeditionen. Min kärlekshistoria ges samtidigt ut i två utföranden: en textbok i mjukband och en påkostad illustrerad utgåva med foton, teckningar, kartor och ett omfångsrikt extramaterial."