 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Det sägs vara röd dag idag. Det får det gärna vara, eftersom jag hellre än bläddrar i bordsalmanackan, tittar ut genom fönstret, ser det strålande solskenet och hör alla de sjungande fåglarna. Jag steg upp till en alldeles tyst by, det råder tystnad fortfarande, och det finns inga bättre dagar än de som svenska folket supit bort. Då slipper jag möta så många människor, jag dricker mitt morgonkaffe i lugn och ro, läser mailen jag fått från min äldste son i Moskva och från A. som igår tog tåget från Washington till Baltimore och hälsade på vår gemensamma vän
Valzhyna Mort och hennes lilla dotter Korah. Jag gör mig redo för en arbetsdag, röd eller ej. Det ges inga alternativ.
