onsdag 12 oktober 2016

Om rätten att begå misstag. Lärdomar av Gulag, Auschwitz och nutidens hot. Leonard Cohen med kantor och kör från synagogan i Montreal

Foto: Astrid Nydahl
Det finns två kategorier människor som aldrig begår några misstag. Den ena och vanligaste består av människor som styrs av en försiktighet som kan förväxlas med feghet. Den yttrar sig som "det där vet jag ingenting om" och "har jag ingen åsikt om" - trots att människan i fråga kanske både vet och har en åsikt. Några misstag blir det aldrig tal om. Den andra kategorin är människor som aldrig rör sig utanför åsiktskorridoren. De stämmer av vid Rapport-sändningen varje kväll 19.30, de läser varken ledar- eller kultursidor och debatter i brännande ämnen skyr de som pesten. Över kaffet talar de om krämpor, nyöppnade butiker, försenade tåg eller knivbråk på stan - de talar alltså om allt mellan himmel och jord men de drar aldrig några slutsatser i ett enda ämne och de tror att allt som händer beror på "olyckliga omständigheter".

Jag vill därför hävda rätten att begå misstag. Om man vuxit upp i politisk hetluft och själv blivit en politisk människa tidigt i livet kan man inte dra sig undan till ens en voltairesk trädgårdsodling. Man behöver det syre som analysen, diskussionen, debatten och striden ger. Att begå misstag i ett sådant liv är lika givet som själva livsvillkoret; att vara tyst eller att vara feg skulle bara bli bekräftelser på att man lämnat politiken och samhället utanför den egna sfären. Omöjliga tanke.

En invändning jag ofta gjort mot mig själv är denna: oavsett antalet debatter och strider ändrar mitt deltagande inte på någonting. Det sociala, politiska och kulturella skred som pågår i vår del av världen låter sig inte påverkas i någon väsentlig eller avgörande grad. Tvärtom! Vi befinner oss idag så långt från de politiska, slutna rummen där besluten fattas. Vi står både symboliskt och bokstavligt utanför och inte ens om vi bultar hårt på dess dörrar är det någon som bryr sig om det. Jag är övertygad om att den närmaste framtiden - låt oss säga inom en femtioårsram - kommer att visa katastrofer som få kunnat föreställa sig. Det blir kanske inga lägersamhällen av gulag-modell eller förintelser med Auschwitz-metoder av hela folk som i den förra, stora katastrofen där Stalin, Hitler och Mussolini drev igenom groteska politiska beslut, men det blir katastrofer av stor omfattning. Den nygamla totalitarismen som har sina rötter i Koranen och Sharia kommer att förvandla västerlandet till oigenkännlighet. De nordafrikanska, arabiska och asiatiska parallellsamhällena kommer i mycket högre grad att avgöra agendan.

Skulle man av rädsla för att ha fel istället vara tyst? Skulle man tåla spegelbilden av en anpassling?

Rätten att begå misstag är lika fundamental som yttrande-, tanke- och tryckfriheten. Men det är en rätt som helst ska förenas med en vilja till självrannsakan och en förmåga till uppgörelser när man begått misstagen. Att leva vidare som om de aldrig skett är detsamma som att i tysthet leva i lögn. 

***




You want it darker


Cohen's sparse, spoken-word delivery is paired with Montreal’s Cantor Gideon Zelermyer and the Shaar Hashomayim Synagogue Choir

If you are the dealer
Let me out of the game
If you are the healer
I'm broken and lame
If thine is the glory
Mine must be the shame
You want it darker
We kill the flame

Magnified, sanctified
Be the holy name
Feel the fire, crucified
In the human frame
A million candles burning
For the help that never came
You want it darker

Hineni, hineni
I'm ready, my lord

There's a lover in the story
But the story's still the same
There's a lullaby for suffering
And a paradox to blame
But it's written in the scriptures
And it's not some idol claim
You want it darker
We killed the flame

They're lining up the prisoners
And the guards are taking aim
I struggled with some demons
They were middle class and tame
I didn't know I had permission to murder and to maim
You want it darker

Hineni, hineni
I'm ready, my lord

Magnified, sanctified
Be the holy name
Feel the fire, crucified
In the human frame
A million candles burning
For the love that never came
You want it darker
We killed the flame

If you are the dealer
Let me out of the game
If you are the healer
I'm broken and lame
If thine is the glory
Mine must be the shame
You want it darker
We kill the flame

Hineni, hineni
Hineni, hineni

I'm ready, my lord

*

En mycket intressant text om det hebreiska ordet hineni finner man här.


2 kommentarer:

Unknown sa...

Hur det skall gå.
Ena dagen positiv, andra dagen negativ och nihilistisk.
Kan också bli fatalistisk: Alla folkslag, alla kulturer kan omvandlas till shopaholics, det enda som krävs är jävlaranamma och ett bra kreditkort.
Varför det skulle vara en katastrof med låga födelsetal kan jag svårligen förstå; miljön, arterna, planeten skulle väl inte gråta direkt?
Det kanske inte ens är direkt meningen att vi människor skall bli tio miljarder plus och s.a.s. crowdfunda planetens undergång?

Stefan Lundin sa...

Många, inklusive mig själv, hade gärna sett att Dylan eller Cohen fick Nobelpriset med tanke på den höga klass de båda uppvisat genom åren. Delat pris kanske? Du kanske hade det i åtanke när du idag lyfter fram en sång av Cohen?