Foto: Astrid Nydahl |
”En tillräckligt stor och dov massa verkar alltid
grå./ Det finns rentav ett ord för detta./ Den grå massan./ En tillräckligt
stor och grå massa verkar alltid./ Grey is beautiful och/ det finns en skönhet
i Svenska Kommunalarbetareförbundet./ Grey is beautiful även i språket, ty det
är på det grå språket/ som demokratins grundlag blivit formulerad:/ ’Votering
är begärd/ och skall verkställas.’/ Och fråga oss sedan/ vad som är vackrare än
’du gamla du fria’/ Svaret är grått./ Votering, varje votering, varje votum/
Mänskans rätt till röst; hennes rätt att icke blott tala/ men våga/ tala.”
Gatumanifestationer
kallar jag de demonstrationer som utspelar sig på gator och torg. Man
kunde däremot, som en större hyllning till gråheten, tänka på de
människor som nu i Volgograd på mindre än två dygn fallit offer för två
självmordsbombare. Jag tänker på dem och är tacksam att min äldste son
hunnit komma hem därifrån. Nu blir Ryssland förstås extra farligt att
vistas i, sedan islamistledare i olika kaukasiska områden uppmanat till
våld för att stoppa OS. Men världen runtom - oavsett OS - blir inte
mycket ofarligare. I Kairo har Muslimska Brödraskapet nu visat sitt
rätta ansikte. Efter flera bombattentat satte man häromdagen eld på
stadens stora bibliotek. Symboliken i den handlingen kan inte
missförstås.
Jag
förhåller mig skeptisk till den parlamentarism vi lever med i vårt eget
land. Men jag föredrar gråheten och voteringen framför gatans våld och
mordvåg.