Pacemakern i centrum för nya Essä

 

Essä/ Pacemakern

Tidskriften Essä nummer 22-23, 2025

Redaktör Emi-Simone Zawall

Med bidrag av Lars Rydén, Jan Eric Olsén, Nina Wormbs, Andreas Lundberg, Elisabeth Åsbrink, Kari Løvaas

 

 

Tidskriften Essä landar innanför dörren med ett omslag som drabbar mig starkare än vanligt. Tema: Pacemakern!

 

Jag har själv en ICD inopererad efter ett hjärtstopp i maj 2023. Med telefonens app till står jag i direkt kontakt med hjärtkliniken. Om något händer får de direkt vetskap. Så geniala är de moderna varianterna av pacemakern.

 

Specialisten i invärtes medicin och kardiologi, professor emiritus Lars Rydén, inleder numret med en magnifik presentation av pacemakerns historia. Hans text blir inte sämre av den rika – och ja, snillrika – mängden illustrationer som lyfter upp den. Texten är kanske inte ägnad en lekman som undertecknad, ändå tycker jag att jag begriper den mesta han skriver (ämnets facktermer översätter han löpande till svenska i parenteser!). Det hela inleds med det historiska, ”första fullständigt implanterade pacemakersystemet”, som gjordes i Sverige 1958!

 

Sedan kommer Hjärtats angelägenheter. Helt logiskt! Skriven av filosofie doktorn och bibliotekarien Jan Eric Olsén, bosatt i Lund. Med bland annat dessa ord bidrar han: ”Det kommer en dag för oss alla då läkaren sätter sitt stetoskop mot vårt bröst och inte hör några ljud”. Ack ja, bör vi inte begrunda det? Jag minns inte händelsen själv, men jag har fått berättat för mig att mitt hjärta stod helt stilla!

 

De två bidragen av Nina Wormbs (Människa/Cyborg) och Andreas Lundberg (”My Heart Will Go On”) berikar flera olika aspekter av numrets tema.

 

Essä har gjort ett fint nummer grundat både på vetenskap och kulturhistoria (litteratur/filosofi). Det sistnämnda finns inte minst i de två avslutande texterna av Kari Løvaas och Elisabeth Åsbrink. Åsbrink tar sig an en synnerligen nära bekant i min värld (och i mitt förlorade bibliotek): Etty Hillesum. Åsbrink skriver om henne på ett sätt som får mig in i återupptäckternas landskap och den avslutande delen av hennes text får mig också att fälla några tårar. Ett tänkande hjärta heter hennes bidrag, med Hillesums egna ord.

 

Kari Løvaas mycket långa text, med en titel från Herr Arnes penningar, avslutar numret, och det på ett ytterst värdigt och vackert sätt. Det blir en smula bristfälligt att säga att den handlar om Selma Lagerlöf, hennes litteratur och hennes hus. Ändå är det sant! Jag önskar bara att jag också fick med allt som finns mellan raderna, allt som till exempel handlar om Kari Løvaas egen familj, inte minst hennes mamma – dessutom skulle jag vilja påpeka vilken vacker svenska denna kvinna med rötter i Norge – och Bangladesh –  skriver, nu som värmländska sedan många år.

 

Ack, vilken rikedom man erbjuds med ett nytt nummer av tidskriften Essä. Men saknar jag något? En passage ur Hjalmar Söderbergs underbara bok Hjärtats oro hade varit passande (men det behåller jag för mig själv).

 

Bild: En modell av den pacemaker som uppfanns 1958,  ligger i numret, där originalmaterial brukar ligga. En enda sensationell sida den här gången.

 

Not:

Hur fungerar en ICD?

Den fungerar som en avancerad pacemaker och består av en dosa med batteri och mikroprocessor. Apparaten är förbunden med hjärtat via ledningar (elektroder) placerade inne i hjärtat. ICD´n bevakar ständigt hjärtrytmen och kan omedelbart behandla en hjärtrusning, kammarflimmer om det behövs. Behandlingen sker genom att utlösa en strömstöt som får hjärtat att gå tillbaka till sin normala rytm

 

© Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016