![]() |
| Skärmdump från massakern och pogromen den 7 oktober. |
Mest av allt är det en skam, för oss alla, att judar inte är trygga. Det gör ont att säga, men det är sanningen. Judar är inte trygga. Inte i Sverige, inte i världen. Ingenstans.
En månad efter den dödligaste attacken mot judar sedan Förintelsen och 85 år efter starten på den tragedi som aldrig fick ske igen, kan jag som icke-jude endast konstatera detta ofattbara misslyckande. Och böja mitt huvud i sorg.
Jens Liljestrand i Expressen
Skandalen ska skrivas i plural:
En
skandal är att judar inte vågar lämna sina hem, och att synagogor och
judiska föreningar håller stängt, av ren skräck för de muslimska
folkmassor som fyller kontinentens alla städer och byar. Vem de står
bakom är väl inte svårt att gissa. Här i Sverige känner vi dem alltför
väl. Liksom vi känner den politikerklass som fattade besluten.
En
annan skandal är att den politiska vänster som traditionsenligt lyfter
fram dagens betydelse, just nu meddelar att de ställer in och avstår. En
betydande del av denna vänster går dessutom i armkrok med de islamister
som i sina hjärtan vurmar för HAMAS-massakrerna. Att de ställer in är
inte en temporär avvikelse, det är ett vägval som för alltid skriver in
europeisk vänster i samma politiska fåra som islamismen. Det var värre
än jag trott. Kanske var jag bara naiv.
Vad
mer kan man säga denna dag? Jag säger att jag nu till 100%
låter bakterierna, sjukdomarna och drogerna ta över. Jag sover mig
igenom den dårskap som ännu en gång tar över (när jag inte helt korta
stunder ögnar i en bok, som förr om åren). Skulle jag lita på det
importerade Mellanöstern-segment som fyller vårt land? Jag som aldrig
mer kommer att gå till min arabiske frisör. Varför skulle jag lita på
just den mannen? Skulle jag ens våga tro på något så enfaldigt som
försoning med Mellanösterns massor. Glöm det! Så länge judar mördas,
judiska barn bränns levande och islams massor plöjer sig fram i hat och
massmord finns det ingen försoning.
Ni som sa och skrev "Aldrig mer" menade det inte. Ni menade något helt annat. Ty judarna låter sig inte längre, som ni brukade säga, "frivilligt föras till slakt". Nu har de vapen och de försvarar sig. Det är en så väsentlig skillnad att hela den västerländska pk-idyllen skakas. Det gick nämligen inte att bygga vår framtid på importerad mellanösternromantik.
PS: Några arrangemang för dagen har jag hittat:


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar